Nyhet

Spanskt varv ska bygga Sveriges nya oceangående forskningsfartyg

Publicerad: 19 januari 2017

Det spanska varvet Armon har fått uppdraget att bygga Sveriges nya oceangående forskningsfartyg. Avtalet med Sveriges lantbruksuniversitet, som ska äga fartyget, skrevs på idag, 19 januari 2017. Fartyget, som ska kunna användas för i stort sett alla typer av marin forskning och miljöövervakning, beräknas tas i drift 2019.

Avtalet undertecknades av Armon Shipyards styrelseordförande Laudelino Alperi Baragaño och SLU:s vicerektor Erik Fahlbeck. På plats vid mötet vid SLU i Uppsala fanns även representanter för SMHI, som tillsammans med SLU kommer att stå för merparten av den miljöövervakning och fiskeriforskning som fartyget ska användas till, samt för Havs- och vattenmyndigheten, som beställer dessa uppdrag.

– Sveriges miljöarbete kommer att ha stor nytta av detta efterlängtade fartyg, och vi är väldigt glada att bygget nu kan komma igång, säger professor Magnus Appelberg från SLU, som har medverkat i projektets styrgrupp sedan starten.

– Det har varit en lång upphandlingsprocess, men i slutändan har den gett oss ett av världens bästa designföretag (Skipsteknisk) och ett varv (Armon Shipyards) med bred erfarenhet av kvalificerade fartyg och forskningsfartyg, säger Anders Englund, som har lett projektet.

Varvet kommer att projektera bygget under våren 2017, och fartyget beräknas sedan kunna sjösättas under sommaren 2018. Det slutliga överlämnandet till SLU ska ske under våren 2019. Under byggprocessen kommer SLU att ha egna kvalitetskontrollanter på plats i Spanien.

Regeringsuppdrag till SLU

Sverige har inte haft något eget oceangående forskningsfartyg sedan 2011, då Argos togs ur drift. Som tillfälliga lösningar använder nu SLU det danska fartyget Dana och SMHI det finska fartyget Aranda. 2015 fick SLU regeringsuppdraget att ansvara för upphandlingen av ett nytt fartyg. När detta byggts klart och tas i drift 2019 kommer SLU att kunna erbjuda ett mycket kvalificerat, modernt och flexibelt fartyg som kan användas för i stort sett alla typer av marin forskning. SLU blir ägare till det nya fartyget medan Sjöfartsverket ska ansvara för drift och underhåll. Kontraktet med varvet som ska bygga fartyget är på 38,6 miljoner Euro.

Det som är speciellt med denna typ av fartyg är bland annat att de ska vara extremt tystgående och ha minimal bubbelbildning vid framfart, för att inte skrämma fisk vid provfisken och ekolodsundersökningar. Detta kräver att kraftöverföringen sköts av elmotorer och att bogpartiet har rätt utformning. Utöver bullerminskningen ut i vattnet medför dessa anpassningar också mycket god arbetsmiljö inne fartyget. Fartyget kommer att byggas med högt ställda miljökrav. Bland annat kommer skrovet att målas utan giftiga bottenfärger och generatorerna ska kunna köras med förnyelsebara bränslen.

Fiskeriforskning och miljöövervakning

Det nya forskningsfartyget kommer att användas främst för SLU:s och SMHI:s miljöövervakning i Östersjön och Nordsjön.

SLU:s institution för akvatiska resurser genomför varje år fem internationellt samordnade undersökningar med trålning och avancerad ekolodning efter i fisk i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Undersökningarna samlar in information om olika fiskarter, som sedan används för att göra beståndsuppskattningar och ta fram råd om hur mycket vi kan fiska på ett hållbart sätt.

SMHI genomför 12 utsjöexpeditioner per år. Huvudinriktningen är att samla in data om övergödning, syrebrist och försurning samt att kontinuerligt mäta strömmar och studera algsituationen.

Datasamlingarna utgör viktiga underlag för förvaltningen av våra fiskbestånd och för åtgärder för en bättre havsmiljö. Mätningarna utgör också en del av det svenska bidraget till havsmiljökonventionerna HELCOM och OSPAR och används av svensk och internationell forskning, kommuner och länsstyrelser.

Kontaktpersoner

Magnus Appelberg, professor och prefekt vid institutionen för akvatiska resurser, SLU
010-478 4113, 070-832 73 20, magnus.appelberg@slu.se

Lars Thorell, chef för fartygsenheten vid SLU
070-557 15 07, fartyg@slu.se
www.slu.se/forskningsfartyg

Anders Englund, projektledare och skeppsbyggnadskonsult
073-982 42 20, Anders.englund@slu.se

Mattias Sköld, forskare och fartygsansvarig vid institutionen för akvatiska resurser, SLU
070-537 87 74, Mattias.skold@slu.se

Gunnar Söderström, enhetschef
Marknad och beställningar, Avdelning Samhälle och säkerhet, SMHI
011-495 84 11, Gunnar.Soderstrom@smhi.se

Mikael Krysell, enhetschef
Miljöövervakningsenheten
Havs- och vattenmyndigheten
010-698 60 15, mikael.krysell@havochvatten.se

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Avtalet om fartygsbyggnationen undertecknades av Armon Shipyards styrelseordförande Laudelino Alperi Baragaño och SLU:s vicerektor Erik Fahlbeck. Foto: Jenny Svennås-Gillner

   

SLU:s nya forskningsfartyg blir 69 meter långt och fullt utrustat för fiske, bottenprovtagningar och oceanografiska (fysikaliska, kemiska, biologiska) undersökningar. Fartyget blir mycket flexibelt och kan ta ombord många typer av specialutrustning. Illustrationer: Skipsteknisk AS

Tidigare pressmeddelanden från SLU om fartyget

Norskt företag ska designa SLU:s undersöknings- och forskningsfartyg (18 december 2015)

Ny fas i upphandlingen av ett nytt forskningsfartyg (22 oktober 2015)

Nu börjar upphandlingen av ett nytt forskningsfartyg (13 april 2015)

 

 

Fakta:

FARTYGSFAKTA

Det nya fartyget kommer att vara 69 m långt och ha en besättning på 8–15 personer och lika många forskare, beroende på uppdragets karaktär. Totalt finns 28 enkelhytter. Forskningsfartyget blir fullt utrustat för fiskeri- och oceanografi-undersökningar:

  • Moderna trålar och trålbord med sensorer, för fiske på botten och i den fria vattenmassan.
  • Extremt tystgående och maskinellt avskärmade elmotorer, för att inte skrämma fisk som ska undersökas, eller påverka bullerkänsliga ekolod och andra mätinstrument.
  • Utrustning med vinschar, sonder och instrument för plankton- och fisklarvsundersökningar, sedimentprovtagningar och hydrografi.
  • Två sänkkölar med ett flertal avancerade ekolod och sonarer, som kan lokalisera bland annat fisk och plankton.
  • Strömmätare (ADCP) som kontinuerligt mäter strömstyrka och riktning från ytan till botten, vattenintag med en "Ferrybox" som kontinuerligt mäter vattenparametrar som t.ex. temperatur och salthalt. Avancerat nätverk för kontinuerlig lagring av omvärldsdata från forskningsinstrument och väderstation.
  • Specialdesignade laboratorier för fiskhantering, vattenanalyser och datahantering.
  • Förberett för ytterligare utrustning, såsom fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) och flyttbara containrar med speciallaboratorier.