När SLU Skogsskadecentrum för tredje året i rad arrangerade årskonferens stod kunskapsluckor inom skogsskadeområdet i centrum, tillsammans med aktuell forskning.
Den 23–24 januari samlades forskare, analytiker samt representanter och intressenter från skogssektorn i Stockholm för att delta under SLU Skogsskadecentrums årskonferens. Under konferensens första dag inledde Jonas Rönnberg, föreståndare för centret, med att presentera aktiviteter och arbeten som genomförts under det gångna året. Bland annat berättade Jonas om några forsknings- och doktorandprojekt, utveckling av verktyget Skogsskada och fältundersökningar som analytiker genomfört i samverkan med Skogsstyrelsen.
Kunskapsluckor i fokus
En av huvudpunkterna på den fullspäckade agendan handlade om identifierade vetenskapliga kunskapsluckor inom skogsskadeområdet. En analys som centrets analytiker tagit fram låg till grund för gruppdiskussionerna. Deltagarna fick resonera kring dessa identifierade luckor och diskutera praktiska behov inom skogsskadeområdet. Att kombinera kunskap från olika områden, som exempelvis svamp och torka, samt att utveckla fler och bättre modeller för Heureka var exempel på saker som lyftes fram.
‒ Konferensen var mycket trevlig med intressanta presentationer och givande diskussioner kring kunskapsluckor. Jag tar med mig en fördjupad förståelse för utmaningarna inom skogsbranschen, vilket kommer att bidra till analysen av kunskapsluckor, säger Audrius Menkis, analytiker vid SLU Skogsskadecentrum.
Aktuell forskning och utveckling
Under dagarna presenterades flera spännande forskningsprojekt. Bland annat berättade professor Jonatan Klaminder, från institutionen för skogens ekologi och skötsel, om hur man kan höra när ett träd är torkstressat. Michelle Nordkvist, forskare på institutionen för ekologi, berättade om ett granbarkborre-index i Heureka som kan användas för att bedöma ett bestånds mottaglighet för angrepp.
Thomas Kronholm, forskare på institutionen för biomaterial och teknologi, presenterade en studie som undersökt vilken hjälp, vilka råd och vilket stöd skogsbolag erbjuder privata skogsägare i samband med skogsskador. Ett intressant inslag var att skogsägarnas intresse för bland annat hyggesfritt skogsbruk även ställde krav på virkesköparens kunskap.
‒ Det har varit spännande att lyssna på ny forskning, exempelvis att träd ger ifrån sig ljud vid torkstress och speciella dofter när de blir angripna av olika skogsskador. Jag ser fram emot att grotta ner mig i de olika rapporterna när jag kommer hem, säger Frida Carlstedt från Skogsstyrelsen.
Deltagarna fick även möjlighet att testa den nya versionen av verktyget Skogsskada som lanseras våren 2025 samt höra mer om en nyligen framtagen Policy breif om hur skogsbränder kan förebyggas med skogsskötsel.
Myndighet med ansvar att skydda skog
Jordbruksverket är en av de myndigheter som har ett uppdrag att skydda skog och växter. Växtskyddschef Kristof Capieau, som var inbjuden talare, berättade om Jordbruksverkets roll i att skydda skog och växter från skadegörare. Ett viktigt arbete handlar om att öka allmänhetens medvetenhet om riskerna med att ta in växtmaterial från andra länder.
Vägen framåt
Diskussioner och personliga möten under konferensen lägger en viktig grund för framtida forskning och samverkan. Nästa steg blir att sammanställa resultaten och färdigställa en skriftlig analys av kunskapsluckor. Den kommer därefter ligga till grund för att identifiera prioriterade områden för fortsatt arbete och forskning.
‒ Med en stark dialog och gemensamma insatser kan vi möta de utmaningar som väntar, även om vägen framåt är komplex, säger Jonas Rönnberg föreståndare för SLU Skogsskadecentrum.
