Bortklippt gen gav friskare potatis

Potatis är den tredje vanligaste matgrödan, men odlare brottas med sjukdomsangrepp, som ofta kräver växtskyddsmedel för bekämpning. Utöver de negativa miljöeffekter dessa medel kan medföra finns ytterligare en drivkraft för odlare att hitta andra lösningar: EU har beslutat att minska användningen av växtskyddsmedel, som ofta används för att bekämpa bladmögel hos potatis.

På SLU finns ny forskning som ger hopp om en alternativ lösning: Genom att identifiera och med hjälp av gensaxen plocka ut de gener som gör potatisen känslig för angrepp så minskas risken för att bladmögel utvecklas. Det har Milla Karlsson, doktorand vid institutionen för växtskyddsbiologi, som även är medfinansierad av SLU Partnerskap Alnarp och SLF, bevisat genom ett fyraårigt fältförsök med potatissorten King Edward.

– Ett sådant långt fältförsök med gensaxen finns inte tidigare från någon annan gröda. Genetik är häftigt, det är ett så konkret sätt att förbättra en gröda, säger hon.

Genom att ta bort en potatisgen för så kallade susceptibilitet , en s-gen, så minskar risken för att potatisplantan ska utveckla bladmögel. Efter sina fyraåriga fältförsök kan hon bekräfta en generell minskning av bladmögel på potatis där genen tagits bort. Hon har även visat att detta inte försämrade skörden. Skademinskningens storlek är dock varierande.

– Det är svårt att säga exakt, för det är så många olika parametrar som skiljer sig åt, men angreppsminskningen är tydlig. Vi kanske inte når hela vägen fram, men i alla fall en bit. Den ökade sjukdomsresistensen är också bredverkande mot fler sjukdomar än bladmögel.

En annan metod att skydda potatis på genetisk väg är att sätta in så kallade resistensgener, som ökar växtens förmåga att skydda sig från angrepp. Ett problem är att resistensgener inte finns för alla sjukdomar, men tillsammans skulle dessa två metoder kunna ge god effekt, tror Milla Karlsson.

– Det är också någonting som lyfts fram inom EU - integrerat växtskydd - vilket betyder att flera tillgängliga tekniker används samtidigt.

Studien publicerades nyligen i tidskriften Horticulture Research som är den högst rankade inom hortikultur, och Milla Karlsson ser fram emot att fortsätta jakten på s-gener.

– Det känns som en meningsfull forskning att jobba med.