Det kan vi lära oss av Sydkoreas kamp mot skogsbränder

Att hitta nya sätt att förhindra och bekämpa skogsbränder blev under våren 2023 en högst reell fråga i Sydkorea. Nära 500 bränder härjade tusentals hektar skog i landet, bland annat kring staden Gangneung vid landets östkust.

Det blev startskottet för Gangneung-Wonju-universitets allra första svenskbesök, när skogsbrandforskarna Anders Granström och Inka Bohlin, ihop med ekonomen Kyungjin Kim från Sveriges Lantbruksuniversitet bjöds in för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter från andra sidan jorden. Under en vecka i december fick de träffa alltifrån kommunens och universitetets representanter, till de som jobbar i Sydkoreas rent praktiska skogsbrandförsvar. Det blev även besök i både branddrabbade skogsområden och de som skonats från elden.

– Det är chockerande för en svensk att se det här; Ett skogslandskap där det inte bedrivs skogsbruk! Det säger Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU i Umeå om de branta kullarna täckta av grön, tallrik skog som de fick besöka.

Avsaknaden av ett storskaligt skogsbruk innebär också att man saknar det omfattande nätverk av skogsbilvägar som hjälper räddningstjänsten i Sverige att ta sig ut till svårtillgängliga platser. För att komplicera det ytterligare är landet betydligt bergigare än Sveriges beskogade delar.

Att tallen har en särskild plats i sydkoreanernas hjärtan märktes tydligt. I återplanteringarna efter bränderna var det oftast tallplantor som stack upp, vilket inte är optimalt för att förebygga bränder i framtiden.

– Det finns mycket potential för även naturlig föryngring, speciellt för olika ekarter som växer upp efter branden. De skulle man kunna använda som skydd mot framtida bränder, säger Inka Bohlin, analytiker på SLU:s skogsskadecentrum.

Men till skillnad från Sverige finns här en separat skogsbrandkår som bekämpar bränder med anpassade metoder. De har mindre, specialbyggda fordon som kan ta sig fram i svårtillgänglig terräng. Här finns ett utbyggt brandförsvar från luften med helikoptrar. Och, föga förvånande i det teknikutvecklade Sydkorea, en omfattande fjärrstyrd kamerabevakning som kontrolleras från en kommandocentral.

– De har kameror högst upp på kullar som övervakar området och som de kan styra och zooma in med på distans för att se om en brand bryter ut, säger Inka Bohlin.

Intresset för svensktrions besök var uppenbart och uppmärksammades av lokala nyhetsmedier i både tidningar och tv. Under 2024 planeras ett Sydkoreanskt besök i Umeå att äga rum, vilket bådar gott för ett fortsatt kunskapsutbyte och mer formellt samarbete. För även om SLU-forskarnas kunskaper var det som först efterfrågades finns mycket att lära sig av sydkoreanernas metoder i kampen mot bränder.

– Det var väldigt inspirerande att se hur de jobbar med sina helikoptrar och brandbekämpningen från luften. Där tror jag absolut vi har något vi kan lära oss i Sverige, säger Anders Granström.