Nyhet

En nationell databas om bränd skog behöver skapas

Publicerad: 20 mars 2023
Bild på en skogsbrand

Intresset för att ta fram en nationell branddatabas har funnits i över 20 år bland en rad olika aktörer men längre än så har man inte kommit. Nu vill Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ta nästa steg i diskussionen och har därför tagit fram en rapport om hur man kan gå tillväga.

I samband med etableringen av SLU Skogsskadecentrum 2021 fick Anders Granström, universitetslektor och forskare inom skogsbränder vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, uppdraget att se över frågan om hur en nationell databas kan skapas.

– Det finns i nuläget ingen heltäckande databas över inträffade vilda bränder och skötselbränder i riket, vilket är olyckligt både för brandskyddet och för naturvården. Brandförsvaret behöver lättillgänglig och trovärdig statistik över inträffade bränder i skogslandskapet, särskilt i perspektivet av ändrat framtida klimat. För naturvården är det viktigt att få en samlad bild av mark som naturvårdsbränts, liksom av mark som brunnit av våda; både för planering och resultatuppföljning. Brända marker har ofta höga naturvärden och det är viktigt med ett bra register över dessa områden, säger Anders Granström som är författare till rapporten.

Uppdraget resulterade i en rapport som ska fungera som ett underlag för vidare diskussion mellan berörda aktörer där slutmålet är att skapa en funktionell och heltäckande databas över svenska vegetationsbränder.

Rapport: En samlad svensk databas för bränder i skog och mark - aktörer, informationskällor och möjlig framtida samverkan (PDF)

Flera fördelar med en samlad databas

Rapporten går igenom varför det är viktigt att få trovärdig statistik om bränder, vilken datainsamling som görs idag och hur en nationell branddatabas skulle kunna skapas. Flera möjliga användare finns; bland annat räddningstjänsterna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelser, små och stora markägare samt Skogsstyrelsen.

– För att denna branddatabas ska kunna bli verklighet måste alla inblandade aktörer enas om design och om en lämplig utförare. Mitt förslag är att Skogsstyrelsen tar rollen som utförare då de redan har en väl fungerande karttjänst, relevant bakgrundsinformation och personal som redan idag karterar större bränder, säger Anders Granström.

Rapporten bygger på en workshop som anordnades i samverkan med SLU:s miljöanalysprogram Skog där representanter från nio organisationer med intresse i frågan medverkade, bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, MSB, ett skogsbolag, FSC.

Webinarium

Rapporten och dess slutsatser kommer presenteras närmare under webinariet "Nationell branddatabas". Webinariet anordnas i samverkan mellan SLU Skogsskadecentrum och Nationellt skogsdatalabb.

Webinarium: Nationell branddatabas

Tre slutsatser ur rapporten

  • Branddatabasens information om vilda bränder bör primärt hämtas från de händelserapporter som går in centralt till MSB efter avslutad insats men händelserapporterna behöver ändras så att brandens startposition och en yttergräns kan inkluderas.
  • Information om respektive genomförda skötselbränder kan lämpligen fås från respektive markförvaltare efter bestämda rutiner.
  • Till varje vild brand och skötselbrand bör information om rådande väder och brandriskindex knytas. Den informationen kan hämtas via en automatisk funktion hos SMHI, förutsatt att tidpunkt och position är kända. Då blir det lättare att exempelvis analysera brändernas påverkan på markens kolförråd liksom att följa utvecklingen av brandprevention och brandförsvarets effektivitet.

Kontaktinformation

Anders Granström, universitetslektor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
anders.granstrom@slu.se, +46-90-786 8339, +46-70-229 729