SLU Riksskogstaxeringen är en nationell årlig inventering som beskriver tillstånd och förändringar i skog och mark i Sverige. Boken ”Sveriges skogar under 100 år. Riksskogstaxeringen 1923–2023” ges ut i samband med SLU Riksskogstaxeringens 100-års jubileum 2023 och inledningsvis följer vi taxeringens förhistoria och tillkomst. Vi får ta del av tidigt 1900-tal när skogspolitiken drev fram Riksskogstaxeringen efter skogsindustrins kraftiga expansion och ökande behov av råvara samt farhågorna att skogen inte skulle räcka till.
SLU Riksskogstaxeringens data är unika genom att de innehåller så långa tidsserier som beskriver den svenska skogens tillstånd och de förändringar som har skett. Metodiken har förändrats successivt på grund av nya erfarenheter och informationsbehov, men mängden data saknar motstycke i världen.
– Det är med största ödmjukhet som jag dagligen använder data som har samlats in av hundratals idoga fältarbetare under 100 år. I ur och skur, och för samhällets bästa, har de gått tusentals mil över hela landet, säger Jonas Fridman, huvudredaktör för boken och SLU Riksskogstaxeringens tidigare programchef.
Insamlade data används flitigt av myndigheter, organisationer och näringsliv och uppgifterna om landets skogstillstånd ligger till grund för politiska beslut samt stiftande av lagar. Vi får även läsa om SLU Riksskogstaxeringens roll i klimatrapporteringen, hur skogsstatistik används globalt och hur taxeringens medarbetare har hjälpt andra länder att bygga upp sina egna skogstaxeringar.
Över tid har datainsamlingen fått en mer vetenskaplig prägel. Det har lett till att forskare har använt tidsserierna för mer djupgående studier om exempelvis skogsproduktion, stormskador, utveckling och analys av alternativa skogsskötselmodeller samt förändringar i biologisk mångfald och skogsvattnens kemi.
– Förhoppningen är att den här boken ska fylla ett flertal funktioner, exempelvis som referenslitteratur, uppslagsverk, inspiration till andra typer av analyser eller som ren historieskrivning. Men främst hoppas jag att bokens samlade innehåll ska göra att läsarna förstår hur viktigt det är med en väl fungerande Riksskogstaxering, för officiell statistik, myndighetsutövning, forskning och annan användning, säger Jonas Fridman.
I ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och vilka förändringar som kan krävas för att verksamheten även i fortsättningen ska kunna bistå med faktaunderlag som kan stödja samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.
Recension i BTJ-häftet nr 3, 2024: Det är en utomordentligt välskriven, genomgripande och
djupgående framställning av svensk skogsverksamhet.
