SLU-forskare ska fylla i kunskapsluckan kring ett av skogens mest eftertraktade näringsämnen i nytt projekt.
Skogen är beroende av kväve för att kunna växa. Men i de kyliga, boreala skogarna är tillgången ofta så låg att kvävet blir en flaskhals som avgör hur mycket träden lyckas växa. Därför är organismer som exempelvis mossor viktiga i skogslandskapet, eftersom de kan fånga upp och binda kväve till ekosystemet. Länge har forskningen känt till att just mossor är en nyckel till kväve i den boreala skogen. Men de tycks bara vara en bråkdel av pusslet.
Stefan Hupperts, postdoktorand vid institutionen för Skogens ekologi och skötsel, deltog 2021 i en studie som fann att de modeller för hur kvävefixeringen i boreala skogar ser ut under påverkan av klimatförändringar ofta skiljer sig från experimentella mätningar. Nya uppskattningar visar att mossornas bidrag till den totala kvävetillförseln är mindre än man tidigare trott, särskilt i unga skogar.
– Det betyder att mycket kväve tillkommer i ekosystemet på något sätt, men vi vet inte hur, säger Stefan Hupperts.
Andra, ännu okända mekanismer står alltså för den stora delen av skogens kvävetillgångar. Och det är i jakten på detta kväves ursprung som Stefan Hupperts nu får fyra miljoner kronor i stöd från det statliga forskningsrådet Formas.
– Runt 66 procent av kvävet är oförklarat. Mossorna står för mindre än de kvarvarande 34 procenten eftersom kväve också kan komma från deposition (alltså nedfall), säger Stefan Hupperts.
Men det finns en huvudmisstänkt i mysteriet. I de områden som domineras av björk eller andra lövfällande träd, visar datan att kväve ackumuleras mycket snabbare, berättar Stefan Hupperts. Därför ska aktivitet mätas i bland annat björkrötter och i nedbrytande lövskikt. Projektet inkluderar undersökningar i skogar utanför Arvidsjaur och Jokkmokk, mätningar i kontrollerad växthusmiljö, men också jämförelsestudier i andra länder.
– Finansieringen kommer hjälpa oss att genomföra liknande försök i Finland och Alaska för att se om resultaten är generaliserbara i andra boreala skogar. Förhoppningsvis kommer vi kunna svara på några riktigt viktiga frågor om boreal skogsekologi. säger Stefan Hupperts.
Att hitta svaret på de boreala skogarnas viktigaste kväveresurs skulle kunna hjälpa skogsbruket i sina strategier, säger Stefan Hupperts. Men forskningen kan också ge en fingervisning om hur ett varmare klimat påverkar skogskvävets nyckelspelare.
– Om klimatförändringarna påverkar mossor, skulle vi kunna förutsäga hur mycket kvävefixeringen också påverkas. Förstår vi hur kväve kommer in i ekosystemet blir det viktig kunskap för att förutsäga skogens produktivitet med ökade temperaturer, säger Stefan Hupperts.
Totalt fördelades 630 miljoner kronor till 189 projekt i Formas öppna utlysning för år 2023. 1 259 ansökningar granskades och 15 procent av dem beviljades. Se fler SLU-projekt som får finaniering från Formas.
Här finns Formas beslut om beviljade ansökningar inom den öppna utlysningen.
Hupperts SF, Gerber S, Nilsson M-C, Gundale MJ (2021) Empirical and Earth system model estimates of boreal nitrogen fixation often differ: A pathway toward reconciliation. Global Change Biology. doi: 10.1111/gcb.15836.