SLU-nyhet

Muhammad Shahzad Anjam tilldelas ett Marie Skłodowska-Curie Actions postdoktorstipendium

Publicerad: 28 mars 2022
Porträtt av Muhammad Shahzad Anjam i ett Arabidopsis odlingsrum vid Umeå Plant Science Centre.

Europeiska kommissionen har beviljat Muhammad Shahzad Anjam ett prestigefyllt Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA) postdoktorstipendium. Tack vare dessa medel kan han fortsätta sin forskning om hur växter reagerar på mekaniska skador orsakade av nematoder, ett slags mikroskopiska växtparasiter. Muhammad Shahzad arbetar i Peter Marhavys grupp vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Umeå Plant Science Centre.

Marie Curie-stipendieprogrammet för postdoktorer är väldigt konkurrensutsatt. Vad fick dig att söka dit?

Muhammad Shahzad Anjam: Marie Curie-stipendiet är mycket prestigefyllt och erbjuder mycket generös finansiering under hela stipendieperioden men också mycket mer. Det omfattar ett paket för karriärutveckling, inklusive utbildningsevenemang, samarbetsutbyten, möjligheter till nätverkande och uppsökande program för att nå ut till en bredare publik. Med alla dessa aspekter i åtanke var jag mycket motiverad att ansöka om stipendiet för att kunna utvecklas i min karriär.

Hur känns det att vara bland de 14 procent som fick ett stipendium?

Muhammad Shahzad Anjam: Det här är verkligen en spännande tid. Det är inte bara en milstolpe i mitt CV, utan det ger mig också självförtroende när det gäller kvaliteten på mitt föreslagna forskningsprojekt och hur vi utformade ansökan. Jag är också mycket tacksam gentemot Peter Marhavy som gav mig kontinuerligt stöd och uppmuntran genom hela ansökningsprocessen.

Vad planerar du att göra i ditt projekt?

Muhammad Shahzad Anjam: Projektet handlar om växtparasitära cystnematoder som är ett stort hot mot jordbruksproduktionen. Nematoderna angriper värdväxtens rötter. De förstör flera cellskikt när de går in i roten innan de väljer en cell nära rotens näringsrika vävnader. Där bygger de upp en specialiserad matningsstruktur som kallas syncytium och börjar äta. Mitt projekt fokuserar på hur rötternas olika cellfiler reagerar på den skada som nematoden orsakar när den invaderar roten. Vi vill förstå de cellulära försvarsreaktionerna genom att efterskapa nematodskador med hjälp av en mycket fin laserstråle. Vi ska skada en enskild rotcell med lasern på ett kontrollerat sätt och analysera vävnadsspecifika reaktioner med hjälp av multidisciplinära toppmoderna tekniker. 

Kommer du att utföra allt ditt arbete vid UPSC eller planerar du också kortare samarbetsutbyten någon annanstans?

Muhammad Shahzad Anjam: De flesta experiment och bioinformatiska analyser kommer vi att utföra med hjälp av de faciliteter som finns vid UPSC. Jag kommer dock att resa till Institutionen för ekofysiologi vid Institutet för cellulär och molekylär botanik (IZMB) vid Universität Bonn i Tyskland. Gruppen är specialiserad på att använda gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS) för att analysera biokemin av växtbaserade biopolymerer som ändrar cellväggens gränsyta beroende på omgivande miljö. Här kommer jag att analysera kompositionsförändringar i olika växtbiopolymerer som skapar fysiska barriärer mot invaderande patogener efter att ha inducerat kontrollerad skada med hjälp av laserablation.

Du började på UPSC i början av 2021. Vad motiverade dig att börja jobba på UPSC?

Muhammad Shahzad Anjam: Jag inspirerades av Peter Marhavys forskargrupp som undersöker kortdistanskommunikation som svar på sårstress hos växter, främst på cellulär nivå, och av den utmärkta arbetsmiljön vid UPSC. Omkring 30 forskargrupper arbetar vid UPSC med olika aspekter av växtbiologi och alla forskare delar gemensamma laboratorier, instrument, kök och kontor. Detta skapar en fantastisk interaktiv atmosfär för att diskutera och utbyta idéer. Genom att ha seminarier och diskussioner om relevanta såväl som tvärvetenskapliga ämnen kan jag lära mig mycket om olika områden. Så sammantaget uppmuntrade en mycket sund och balanserad arbetsmiljö på UPSC mig att börja här. Dessutom fann jag att forskare från hela världen på UPSC skapar en mycket kosmopolitisk och mångkulturell arbetsmiljö.

Har du några tips till andra unga forskare som ansöker om liknande stipendier?

Muhammad Shahzad Anjam: Ja, självklart. Jag tror att chanserna att få ett stipendium ökar avsevärt om vi förstår de centrala målen från finansiären och utformar ansökan därefter. När det gäller MSCA-stipendier är syftet naturligtvis att genomföra ett högkvalitativt forskningsprojekt, men det handlar också om att öka forskarens självständighet och ledarskapsförmåga. Att utforma ett innovativt projektpaket med hjälp av avancerad teknik, ambitioner, tvärvetenskapliga metoder och nätverksbyggande genom forskningsutbyten kommer därför att vara till stor hjälp för att få ett stipendium.

 

Projektets titel: The plant’s internal cellular sensing and response measures to mechanical breach

Den officiella nyheten från Marie Skłodowska-Curie Actions hittar du här (på engelska)

Text: Anne Honsel

Fakta:

Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA) stöder 1156 postdoktorala forskare som valts ut från totalt 8356 i 2021 års utlysning för postdoktorer. Målet med stipendiet, som är en del av Europeiska unionens Horisont Europa, är att öka postdoktorers kompetens och färdigheter för att förbättra deras karriärmöjligheter inom den akademiska världen och utanför den. Tyngdpunkten ligger också på tvärvetenskaplig, tvärsektoriell och internationell erfarenhet samt på att förbättra nätverks- och kommunikationskapaciteten med forskarsamhället och allmänheten. EU finansierat projekt