Framtidens skogliga skyddszoner skapas redan nu

– En del av det vi föreslår finns redan inkluderat i målbilder för god miljöhänsyn, men det vi kommer med nu är genomarbetade, vetenskapligt baserade råd som tar hänsyn till helheten, de långa tidsperspektiven och går att kombinera med skogsbruksåtgärder som ändå brukar utföras, säger SLU-forskaren Eliza Maher Hasselquist som lett studien.

Idag lämnas vanligtvis 5 -10 m breda kantzoner kring vatten vid slutavverkning. Resultatet blir en smal bård av fullstora träd, som anpassats till att växa mitt i tätskog och därför saknar det rotsystem som behövs för att de vindstyrkor de utsätts för när de står ensamma.

Misslyckade skyddszoner

Det leder ofta till att dagens skyddszoner redan efter ett par år består av ett plockepinn av rotvältor, som förutom att ekonomiska värden gått till spillo också kan leda till läckage av såväl näringsämnen som metylkvicksilver, men också till erosion, sedimenttransport och igenslammade lekbottnar nedströms.

Med tanke på dessa exempel på hur goda intentioner kan misslyckas satte sig forskarna ner för att tänka nytt och gå igenom den kunskap som finns på området idag. Målet var att applicera tjugohundratalets kunskap om buffertzoner på nittonhundratalets skogsbruksmetoder.

– Vi föreslår aktiva insatser när man ändå har planerat att genomföra skogsbruksåtgärder som röjning eller gallring. Genom att röja bort en större andel gran än vanligt i ett tidigt skede och tunna ut skogen i samband med gallring kan man skapa ökad stabilitet och heterogenitet när det är dags för slutavverkning, säger Eliza Maher Hasselquist.

Planera långsiktigt

Det handlar om att planera skyddszonernas utformning och sedan designa dem med en långsiktig plan som inte bara inkluderar slutavverkningen utan även när skogen röjs och gallras. Genom att lämna rätt trädslag och plocka bort lagom mycket gran så kan skyddszonerna formas till en stabil, flerskiktad blandskog bestående av enstaka äldre granar och en hög andel lövträd. En sådan skyddszon löper mindre risk att blåsa ner och skuggar fläckvis bäcken vilket gynnar många vattenlevande djur. Genom att lämna enstaka nedfallna äldre träd får bäcken hjälp att återta sin slingrande form.

Så skapas förhållanden som gynnar både växter, insekter, djur och vattenkvaliteten.

– Vi förordar att man prioriterar de vattendrag som är kraftigt påverkade och som kanske rätats ut och därför mer liknar diken idag, säger Eliza Maher Hasselquist.

Användbar forskning

Forskargruppen har sammanfattat sina tankar i en figur, något som redan kommer till användning. Tomas Axelson jobbar som utbildare vid ekologikonsultföretaget Greensway. Han såg genast potentialen i att använda figuren under SYN-utbildningar inom natur- och kulturhänsyn. Det är en utbildning för de som jobbar aktivt med skogsbruk och som krävs vid vissa typer av certifieringar.

– Figuren illustrerar hur man genom att tillämpa genomtänkta åtgärder kan öka den ekologiska funktionaliteten i bäckzonen och åstadkomma resultat inom en omloppstid, säger Tomas Axelson.