Projekt över gränser får interna medel

Horticultural food production systems as a driving force supporting resilient urban transformations

Pågående hållbarhetsutmaningar som klimatförändringar, ökad medvetenhet och behov av livsmedelssäkerhet (tillgång till livsmedel samt säker, hälsosam och näringsrik mat) och vikten av att skydda och bevara jordbruksmark lyfter fram behovet av innovationer inom livsmedelssystemet. Sammantaget pekar flera faktorer på ett behov av att stödja utvecklingen och implementeringen av innovativa livsmedelsproduktionssystem, såsom PFAL (Plant Factory with Artificial Lightning) och växthus på tak. I detta projekt kommer vi att analysera nuvarande förutsättningar för sådana högteknologiska odlingsföretag att alltmer etablera sig i svenska urbana sammanhang. Syftet är att kartlägga systemelementen och sambanden, och därigenom identifiera strukturella system och processer som kan stödja implementeringen av kommersiella PFAL och takväxthus i svenska tätortslägen.

- Vi förväntar oss identifiera eventuella flaskhalsar och förklaringar till varför vi ser så pass få företag av den här karaktären, just nu, i Sverige. Samt identifiera hur förutsättningar kan förändras för att möjliggöra för fler liknande företag, säger Sara Spendrup, koordinator och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle.

• Sara Spendrup, koordinator, universitetslektor, institutionen för människa och samhälle
• Karl-Johan Bergstrand, forskare, institutionen för biosystem och teknologi
• Gun Hagström, verksamhetsledare SLU Food Lab, institutionen för växtförädling 
• Anna Levinsson, forskare, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
• Susanna Lundqvist, projektledare, enheten för samverkan och utveckling
• Lars Mogren, forskare, institutionen för biosystem och teknologi
• Anna Karin Rosberg, forskare, institutionen för biosystem och teknologi
• Paul Becher, forskare, institutionen för växtskyddsbiologi

Sustainable living requires the nexus between Urban Socio-Ecology and Integrated Pest Management

Projektet syftar till att sammanföra biologi, landskapsarkitektur och växtskydd för att utforska hur urbana grönområden kan utformas för att upprätthålla växtskydd som en ekosystemtjänst, och även för att undersöka hur integrerat växtskydd kan anpassas till urbana miljöer. Projektet omfattar ekologiska pilotförsök av hur interaktioner mellan arter, som kan ha kontrollerande effekt på växtskadegörare, påverkas av urban miljö. En annan del är att undersöka hur människor uppfattar urbana miljöer som har bra inneboende växtskydd.

- Vi hoppas bidra till att växtskydd som en ekosystemtjänst i urbana miljöer både uppmärksammas och att den vetenskapliga förståelsen för detta ökas, och vi utgår från att vi kommer lära oss mycket av varandra i denna process. Ett mål på längre sikt är naturligtvis att säkra forskningsmedel till ett större projekt. I våra diskussioner har vi tagit fram många idéer för hur vi skulle kunna integrera våra olika forskningsområden för att bidra till hållbar stadsutveckling, och vi hoppas kunna använda dem i framtiden!, säger Kristina Karlsson Green, koordinator och forskare på institutionen för växtskyddsbiologi.

• Kristina Karlsson Green, koordinator, forskare, institutionen för växtskyddsbiologi
• Åsa Lankinen, forskare, docent, institutionen för växtskyddsbiologi
• Laura Grenville-Briggs Didymus, professor, institutionen för växtskyddsbiologi
• Jean WH Yong, institutionen för biosystem och teknologi
• Åsa Ode Sang, professor, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
• Petra Thorpert, universitetsadjunkt, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Växtproteingruppen Alnarp – Från produktion till konsument och innovationer

”LTV Växtprotein – Från produktion till konsument och innovation” syftar till att skapa och etablera en hub för utveckling av växtproteinområdet. Denna hub ska skapa förutsättningar för framgångsrika ansökningar, utveckling av utbildning och gemensamma publikationer, såväl populära som vetenskapliga. Projektet ska leda till att LTV-fakulteten blir känd för sin framgångsrika verksamhet längs hela växtproteinkedjan, från växtförädling och odlingsförutsättningar på fält, till proteinbaserade produkter, konsumentaspekter på odling, produktion och produkter, och vidare till nya och innovativa växtproteinbaserade produkter. Projektet innebär också nya möjligheter till samarbeten mellan ett antal framgångsrika forskningsmiljöer på fakulteten, som ger unika möjligheter till ökad synlighet och framgångar inom forskning, utbildning och samverkan.

• Eva Johansson, koordinator, professor, institutionen för växtförädling
• Thomas Prade, docent, institutionen för biosystem och teknologi
• Sven-Erik Svensson, adjunkt, institutionen för biosystem och teknologi
• Georg Carlsson, professor, institutionen för biosystem och teknologi
• Åsa Grimberg, forskare, institutionen för växtförädling
• William Newson, forskare, institutionen för växtförädling
• Sara Spendrup, lektor institutionen för människa och samhälle
• Kristina Santen, enhetschef, enheten för samverkan och utveckling

Nyhet om projektet: SLU Växtprotein - ny hub för vegetabiliskt (växt)protein | Externwebben

Betydelsen av digital teknik och korta livsmedelskedjor för stadsnära matproduktion, för gynnande av hållbara produktionssystem, multipla landskapsvärden och fler människors tillgång till lokalt odlad mat.

Digital teknik är idag viktig för korta livsmedelskedjor; för plats/ursprungsmärkning, för att skapa nya marknader samt kontakt, dialog och betalning mellan aktörer. Målen med projektet är att ta fram en tvärvetenskaplig konceptuell artikel som samlar in olika utgångspunkter till en helhet och en gemensam forskningsansökan om digital teknik och korta livsmedelskedjor för stadsnära matproduktion, gynnande av hållbara produktionssystem, landskapsvärden samt tillgången till lokalt odlad mat. Den förenar skilda perspektiv kring hållbar matproduktion och stadsnära landskap vid tre institutioner vid LTV. Samarbetet fokuserar på hur digital teknik och tillämpning längs hela kedjan från produktion till konsumtion kan tillämpas, värderas och ytterligare utvecklas; t.ex. för informationsutbyte om livsmedlens ursprung, platser; identitet, produktion, miljökrav eller etiska värden, samt hållbara produktionsmetoder genom s.k. “smart farming”.

• Ingrid Sarlöv Herlin, koordinator, professor i landskapsplanering, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
• Linda-Maria Dimitrova Mårtensson, universitetslektor, institutionen för biosystem och teknologi
• Oleksiy Guzhva; forskare, institutionen för biosystem och teknologi
• Fredrik Fernqvist, universitetslektor, vid institutionen för människa och samhälle
• Håkan Jönsson, gästprofessor, docent, doktor i etnologi, institutionen för människa och samhälle
• Anna Peterson, universitetsadjunkt, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
• Sara Spendrup universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle