SLU-nyhet

Forskare kraftsamlar kring skyddszoner i skogen

Publicerad: 16 maj 2019

Att lämna träd i skyddszoner kring sjöar och vattendrag för att skydda skogslandskapets vatten har diskuterats och praktiserats sedan 1960-talet. Debatten om deras bredd, placering och utformning är dock fortfarande pågående.

I maj samlade Future Forests en grupp forskare från olika discipliner för att resonera kring hur skyddszoner kan planeras för att göra största nytta på lång sikt och i ett landskapsperspektiv.

- Vi försöker idag att applicera tjugohundratalets kunskap om buffertzoner på nittonhundratalets skogsbruksmetoder, säger Eliza Maher-Hasselquist (SLU) som leder projektet. 

Oönskat plockepinn

Idag lämnas vanligtvis 5 -10 m breda kantzoner kring vatten vid slutavverkning. Detta resulterar i en smal bård av fullstora träd, som anpassats till att växa i en omgivande skog och därför saknar det rotsystem som behövs för att de vindstyrkor de utsätts för när de står ensamma.

Detta leder ofta till att dagens skyddszoner redan efter ett par år består av ett plockepinn av rotvältor, som förutom att ekonomiska värden gått till spillo också kan leda till läckage av såväl näringsämnen som metylkvicksilver, men också till erosion , sedimenttransport och igenslammade lekbottnar nedströms.

För- och nackdelar

Forskarna tar sig an problemet genom att försöka identifiera olika metoder för att skapa fungerande skyddszoner, samt för- och nackdelar med dessa.
- En metod man kan tänka sig är att plocka ner de stora granarna i buffertzonen under gallringen när man ändå har en maskin på plats, säger Eliza Maher-Hasselquist. 

Skogsstyrelsens målbilder för god miljöhänsyn pekar redan idag på till exempel vikten av att gynna lövträd i buffertzonen.

- De idéer som finns idag bygger på erfarenheter och viss kunskap, men det finns inte så mycket vetenskapligt stöd att bygga på, berättar Eliza Maher-Hasselquist. Förutom att diskutera för- och nackdelar med olika strategier vill vi också inventera kunskapsläget och identifiera kunskapsluckorna.

Deltagarna kom från Skogforsk, Umeå universitet och fem institutioner på SLU.