Svartmunnad smörbult ökar kraftigt

I vårens fisken med djupnät april-maj togs 20 svartmunnade smörbultar, i fiske med ålryssjor togs 11 och ytterligare 2 påträffades i de s-k. biologiska länkarna som är en äldre typ av övervakningsnät som använts sedan 1960-talet.

De provfisken som genomförs utanför Oskarshamn ingår i det kontrollprogram som institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) genomför vid samtliga svenska kärnkraftverk.

- Första gången vi fångade en smörbult vid våra provfisken i Oskarshamn var 2016. Den snabba etableringen är inte förvånande men oroande, säger docent Ann-Britt Florin vid institutionen för akvatiska resurser.

Den svartmunnade smörbulten kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet, varifrån de troligen förts till Östersjön via fartygens barlastvatten. 2008 upptäcktes arten för första gången i Sverige, i Karlskrona skärgård där arten nu är väletablerad. I Göteborg och Visby gjordes första fynden gjordes 2010. 2013 gjordes fynd i inre Bråviken och i Muskö i Stockholms skärgård och 2014 upptäcktes arten även i Kalmarsund och i flera hamnar på Gotland. Nu, år 2017, är arten väl etablerad i hela Kalmarsund och det första fyndet har verifierats i Ystad i Skåne.

När fisken väl etablerat sig i ett område ökar den ofta snabbt. Runt Muskö i Stockholms skärgård fångade SLU Aqua exempelvis fem gånger fler svartmunnade smörbultar 2016 jämfört med 2015.

Varför trivs den svartmunnade smörbulten så bra och ökar så kraftigt?

- Smörbulten är otroligt anpassningsbar och trivs bra nästan överallt, särskilt bra gillar den dock brackvatten. Den är en framgångsrik konkurrent och har inga problem att hitta varken boplatser eller föda. Då den kan leka flera gånger per säsong och eftersom hannen tar hand om äggen så kan den snabbt uppnå höga tätheter. Bristen på rovfisk längs kusten gör också att inget i dagsläget begränsar arten, säger Ann-Britt Florin.

Vad kan ökningen få för konsekvenser?

- I värsta fall kan det innebära att andra bottenlevande arter trängs undan, som tånglake och skrubbskädda. Den kan också äta upp rom för kustlekande fiskarter och beta ned musselbankar. Blir den alltför vanlig kan dessutom fiske efter andra arter försvåras. Men smörbulten kan också ge positiva effekter som föda åt rovfiskar och människor.

Går det att minska spridningen?

- Ja. Arten sprids framförallt med människans hjälp och fartygstrafik är den främsta orsaken. Störst effekt skulle en rening av fartygens barlastvatten troligen få, men även båttvätt, i synnerhet när man flyttar båten från kust till inlandsvatten, skulle också kunna begränsa spridningen. Risken för att smörbulten etablerar sig i nya områden skulle troligen även minskas om vi kunde stärka bestånden av rovfisk.

Tillsammans med Umeå Universitet bedriver SLU Aqua ett pilotprojekt i Blekinge, där man tittat på hur smörbulten rör sig, och i samarbete med yrkesfiskare samlat in material för att undersöka vad arten äter. Sedan två månader tillbaka har institutionen också en ny doktorand, Isa Wallin, som ska studera de ekologiska effekterna av svartmunnad smörbult.

På uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten tar SLU Aqua just nu fram ett förslag på hanteringsprogram för svartmunnad smörbult som ska ge vägledning till myndigheter.

Har du fångat en misstänkt svartmunnad smörbult? Rapportera in fångsten via SLU Aquas formulär!