En nyligen publicerad studie av fjällsjön Diktar-Eriks sjö, som ligger mellan Abisko och Riksgränsen, ger en detaljerad bild av hur klimatförändringar genom årtusenden har påverkat dess biologiska mångfald och näringsväv.
- Hur näringsvävar och biodiversitet ändrats på grund av historiska klimatförändringar ger oss kunskap och förståelse för hur sjöekosystem kan komma att förändras av den pågående klimatförändringen, säger Simon Belle, forskare på institutionen för vatten och miljö.
Bottensedimenten i sjöar kan fungera som arkiv när rester av djur och växter lagras som sediment genom århundradena. Genom att analysera prover från sedimenten i Diktar-Eriks sjö kan forskarna nu visa hur samhället av plankton- och bottenlevande hinnkräftor har förändrats de senaste 5700 åren. Studien visar att mångfalden av hinnkräftor minskade kraftigt i Diktar-Eriks sjö med början för cirka 3500 år sedan. Då blev klimatet kallare och fuktigare och antalet arter minskade från 18 till 7.
- Klimatförändringen påverkar den akvatiska födoväven. En direkt effekt är att det blir varmare i sjön, men vi kan också visa att förändringarna i landskapet kring sjön har en tydlig påverkan på akvatisk biologisk mångfald, säger Tobias Vrede, forskare på institutionen för vatten och miljö.
Studien visade också att komplexiteten i födoväven minskade genom att den blev kortare och arter med specialiserade ekologiska nischer ersattes av generalister. Dessa förändringar sammanfaller i tid med att vegetationen i sjöns omgivning förändras och att sammansättningen av algsamhället i sjön ändrades. Hur och varför mångfald och komplexitet i ekosystemet förändras är viktig att förstå eftersom en hög biologisk mångfald ger styrka och stabilitet till ett ekosystem. Ett stabilt ekosystem är också viktigt för att vi ska kunna fortsätta att nyttja ekosystemtjänsterna.
Fjällens sjöar som klimatmodell och varningssystem
Fjällsjöar som Diktar-Eriks sjö, är bland de mest känsliga ekosystemen för klimatförändringar. Arktiska områden värms upp snabbare än det globala genomsnittet, vilket gör att deras ekosystem påverkas i högre grad. Dessa sjöar fungerar därför som varningssystem på hur både land- och vattenmiljöer påverkas av de förändringar som pågår. Forskare ser dem som ett slags indikator, där utvecklingen i fjällsjöarna kan ge en föraning om hur andra sjöar kan påverkas i framtiden.
Hinnkräftor - små kräftdjur med stor betydelse
Hinnkräftor spelar en viktig roll i sjöars ekosystem och är därför särskilt intressanta att studera. Många av dessa små kräftdjur livnär sig på växtplankton och påväxtalger, men en del är rovdjur. De utgör i sin tur föda för större djur, som fiskar. Hinnkräftor lämnar fossila spår efter sig på sjöbotten, såsom skal och klor. Dessa bryts inte ner och kan användas för att kartlägga historiska förändringar i biologisk mångfald och födovävens utveckling över tid.
Skiftet i mångfald i proverna från sjöbotten visar hur känsliga dessa ekosystem är för temperaturförändringar och förändringar i det omgivande landskapet. Med tanke på den pågående snabba globala uppvärmningen är det avgörande att fortsätta studera kopplingarna mellan klimat, land och vatten för att kunna förstå och hantera framtida förändringar.
Denna studie är en fortsättning på ett tidigare samarbete med paleolimnologiska studier i Diktar-Eriks sjö.
