Kontaktinformation
Institutionen för vatten och miljö, Avdelningen för organisk miljökemi och ekotoxikologi
Analys av avloppsvatten kan visa användande av artificiella sötningsmedel. En nypublicerad studie visar konsumtionsmönster i flera svenska städer.
Forskare publicerade nyligen en studie som visar att konsumtionen av artificiella sötningsmedel har ökat sedan 2019 i Uppsala.
- Vi ser en årlig ökning på 10-20% i mängden sötningsmedel i avloppsvatten. Spannet beror på vilket sötningsmedel vi avser. I vår studie ingick sukralos, acesulfam och sackarin, berättar universitetslektor Foon Yin Lai.
Sukralos, acesulfam och sackarin är ofta förekommande ersättningar för vanligt socker för att ge söt smak åt livsmedel. Eftersom de inte lagras i kroppen är de populära i produkter med energireducerat innehåll.
Resultaten i denna studie gör att forskarna kan peka på att konsumtionen av artificiella sötningsmedel kan ligga på en bekymmersam nivå.
- Även om studien visar att de generella nivåerna av konsumtion av sötningsmedel ligger långt under WHO:s och EU:s rekommendationer för dagligt intag baserat på toxikologiska bedömningar, visar ny forskning att intag av artificiellt sötade drycker ändå kan kopplas till hälsoproblem vid nivåer långt under detta, berättar Foon Yin.
Kombinationen av detta med de ökande försäljningssiffrorna av drycker som är sötade med artificiella sötningsmedels, gör att forskarna vill uppmärksamma människor på resultaten. Det ger också anledning till fortsatta undersökningar.
Eftersom avloppsanalyser ger ett folkhälsoperspektiv gäller resultaten inte på individnivå. Den hälsorisk på forskarna kan peka på gäller befolkningen som helhet.
Analys av avloppsvatten är ett etablerat sätt att följa folkhälsan och har bland annat används för att följa spridningen av virus såsom Covid, men också läkemedel och droger. Nu har forskarna använt samma infrastruktur för att studera konsumtionen av artificiella sötningsmedel.
Studien visar en viss lokal skillnad mellan de svenska samhällen som proverna är tagna från. Orterna Östhammar, Knivsta, Enköping, Kalmar, Uppsala ingick i studien. Prover från samma månad analyserades i studien för att få jämförbara data.
Figur 1. Diagram över det ökade användandet av sötningsmedel i Uppsala. Efter den vetenskapliga studiens grafiska abstrakt.
Inga Haalck, Anna Székely, Stina Ramne, Emily Sonestedt, Claudia von Brömssen, Elin Eriksson, Foon Yin Lai (2024). Are we using more sugar substitutes? Wastewater analysis reveals differences and rising trends in artificial sweetener usage in Swedish urban catchments, Environment International, Volume 190, 108814, https://doi.org/10.1016/j.envint.2024.108814