Kodata från SLU viktig del i nytt digitaliseringsnav för jordbruket

Målet är att tillsammans med jordbrukare kombinera genomisk avelsvärdering med bättre mätvärden för produktionsoptimering i en miljö där både teknik och klimat förändras allt snabbare.

Bakgrunden till SLU Gigacow är att digitaliseringen av jordbruk gör det möjligt att samla in allt mer data från våra mjölkgårdar med automatiserade metoder.

Nära praktisk verklighet

På SLUs egna försöksgårdar Lövsta, Röbäcksdalen och Götala kan forskare och företag genomföra experiment och noga kontrollerade studier. Precis som inom sjukvården måste försök inte bara genomföras i forskningsmiljö utan även testas och valideras i miljöer som i så stor utsträckning som möjligt efterliknar verkligheten.

Arbetet med Gigacow-nätverket skapar även en kontaktyta där forskare, rådgivare och lantbrukare kontinuerligt samverkar med infrastrukturen och kommer med egna förslag både på framtida teknik och hur befintlig teknik kan användas mer effektivt.

- Inom SLU finns kunskap om lantbrukets djur och växtodling men också stor digital kompetens, inte minst genom plattformen SLU Gigacow. Där kombineras vetenskapliga metoder med testgårdar så att man får fram ny kunskap som har sin grund i verklighetens behov och kontext. Att testgårdarna är lokaliserade på olika håll i landet gör det hela extra intressant.", säger Karolina Murhman på Linköpings Universitet, en av de båda verksamhetsledarna för kunskapsnavet

System för datadelning byggs upp

Förutom datainsamling från gårdarnas utrustning finansierar SLU Gigacow genomanalys av de kor som lever på gårdar i nätverket och samverkar med andra aktörer som Växa Sverige och DeLaval i syfte att utveckla hur lantbruksdata utbyts och delas i Sverige.

- SLU Gigacow byggdes från början för att tillvarata data för forskningssyfte och därigenom korta tiden från forskningsidé till praktisk nytta. Nästan omedelbart började vi även användas som ett kunskapsnav kring digitalisering och teknik för lantbrukets djur och det är fantastiskt att vi nu får en tydligare roll i det arbetet, säger Tomas Klingström som arbetat med SLU Gigacow sedan starten.

- Det är ett enormt ekosystem av olika datasystem som just nu håller på att byggas upp med datadelning via Agronod och många olika företag och myndigheter som tillgängliggör gränssnitt för datadelning, där kan många på SLU bidra både som experter och kvalificerade användare för att driva utvecklingen i rätt riktning. 

Kurser och seminarier

Inom Kunskapsnavet kommer SLU att tillhandahålla data ifrån SLU Gigacow och ha en viktig roll inom omvärldsbevakning och analys. De kommer också göra utbildningsinsatser i form av kurser och seminarier samt delta i arbetet med utvecklingen av standarder för Agridata.

Till navet knyts även ett expertnätverk med representanter från Gård och Djurhälsan, Lovang Lantbrukskonsult, Ludvig & Co, Växa Sverige, LRF, AI Sweden c/o Lindholmen Science Park, DeLaval, Väderstad, IoT world, Sweden Secure Tech Hub och Agtech Sweden.

– Det formaliserade expertnätverket har både bred och djup kompetens inom lantbruk och digitalteknik och kommer stå för en stor del av navets aktiviteter, säger Per Frankelius, Linköpings Universitet, som tillsammans med Karolina Muhrman, LiU, kommer att leda navet.

- Inom SLU Gigacow finns en vision om att kombinera bioinformatik med sensordata, eller förenklat att kombinera genetisk kunskap med sensordata och beteendedata. Detta bildar grund för kvalificerade utvecklingsprocesser inom allt från avel till foderoptimering, säger Per Frankelius avslutningsvis.