Övrig tjänstledighet

Ledighet med lön i vissa situationer

En medarbetare som beviljas ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen eller annan författning, har i vissa fall har rätt till ledighet med bibehållen lön. Detta är reglerat i SLU:s centrala kollektivavtal.

Rätten till bibehållen lön vid familj-och släktangelägenheter avser följande situationer:

• allvarligare sjukdomsfall
• dödsfall
• begravning och gravsättning
• bouppteckning och arvskifte

Ledighet med bibehållen lön beviljas högst tio kalenderdagar per år, men endast den tid som behövs. Det är behovet som avgör, och den tid som behövs kan variera från fall till fall. Som utgångspunkt beviljas ledighet med bibehållen lön en dag för vart och ett av de tillfällen som står uppräknat i Villkorsavtal/ Villkorsavtal-T, 9 kap, 2 §. Det betyder att full lön utgår en dag i direkt samband med dödsfallet, en dag för begravning, en dag för gravsättning, en dag för bouppteckning och en dag för arvskifte. Därutöver medges ledighet med lön för den restid som genomförs under arbetstid.

Prefekt/motsvarande kan bevilja ledighet för längre tid än tio kalenderdagar, men då görs löneavdrag.

Vilka personer tillhör familj och närmaste släktkrets? 

Till egen familj och den närmaste släktkretsen hör make, maka, partner i registrerat partnerskap, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden, föräldrar, far- och morföräldrar, fosterföräldrar, svärföräldrar, barn, barnbarn och syskon samt – när det är fråga om begravning, bouppteckning eller arvskifte – även farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svärson, svärdotter, svåger och svägerska.

Vad menas med allvarligare sjukdomsfall? 

Med allvarligare sjukdomsfall menas i regel livshotande sjukdomstillstånd eller akuta sjukdomsfall som kräver ett ingripande av den anställde. Under längre pågående allvarligt sjukdomsfall hänvisas till andra ledighetsgrunder, till exempel ledighet för närståendevård (då görs löneavdrag och medarbetaren ansöker om närståendepenning från Försäkringskassan).

Ledighet för liknande angelägenheter med löneavdrag

Det finns andra tillfällen när en medarbetare ansöker om ledighet för liknande angelägenheter, exempelvis för eget sorgearbete runt dödsfall, förberedelser inför begravning, tömning av bostad, begravning av nära vän eller andra åtaganden som stöd till nära anhörig (t.ex. närvara vid läkarbesök m.m.).

Ledighet kan beviljas i dessa fall om det finns särskilda skäl, dock med fullt löneavdrag (s.k. ”enskild angelägenhet”). Ett alternativ kan också vara att medarbetaren använder sig av semester eller flex.

Du kan få ledigt en arbetsdag utan löneavdrag när du flyttar. Ledighet under en del av dag räknas som en heldag. Flytten ska avse byte av folkbokföringsadress.

Du kan få ledigt med helt avdrag för dag då närståendepenning utgår i samband med att du vårdar en svårt sjuk närstående i hemmet eller i annan enskild bostad. Närståendepenning beviljas av försäkringskassan.

Registera först ditt ärende i Primula under Ledighet och Närståendevård. Du behöver inte i ansökan bifoga en bilaga.

Huvudregeln är att du får ledigt med helt löneavdrag för tjänstgöring i totalförsvaret. I vissa fall får en del av lönen behållas, t.ex. vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall löneutfyllnad betalas ut så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90  procent av den fasta lönen. Under ledighet för tjänstgöring som reservofficer betalas 25 procent av den fasta lönen ut om inte annat överenskommes.

För offentligt uppdrag görs helt löneavdrag den tid som behövs för uppdragets utförande.

Ledighet för fackligt uppdrag regleras såväl i lagen (Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML) som i ett centralt avtal mellan arbetsmarknadens parter (SAV-cirkulär 1984:A39).

Den som är lokalt utsedd till facklig förtroendeman har rätt till ledighet för den tid som behövs för att utföra det fackliga uppdraget. Förtroendemannen har oftast en viss procentuell nedsättning av arbetstiden för det fackliga arbetet (bestäms genom årliga överenskommelser mellan HR-enheten och de lokala fackliga organisationerna) och de fackliga uppgifterna ska då normalt rymmas inom den tiden. För denna fackliga tid görs inga löneavdrag och respektive institution/arbetsplats får ersättning med universitetsgemensamma medel för kostnaden för den fackliga tiden.

Så här går det till

För facklig ledighet ska alltid begäran om ledighet lämnas för att arbetsgivaren ska kunna bedöma om ledigheten ska ge rätt till bibehållen lön eller inte. Arbetstagaren förutsätts styrka behovet av ledigheten till exempel genom att visa kallelsen till sammanträdet.

Betald ledighet har den fackliga förtroendemannen om den fackliga verksamheten avser verksamhet på arbetsplatsen (= universitetet). Hit hör bland annat informationer och förhandlingar, deltagande i kommittéer eller utbildningar som behövs för uppdraget. Det går att få obetald ledighet för exempelvis interna fackliga frågor som föreningsmöten, utbildningar som inte direkt hänför sig till förtroendemannauppdraget och deltagande i en facklig aktivitet som inte har samband med universitetet.

Utöver vad som sägs i lagen och i avtalet om fackliga förtroendemän har en facklig förtroendeman enligt Villkorsavtal/ Villkorsavtal-T (9 kap, 2 §) rätt till lön under ledighet för fackligt förtroendemannauppdrag högst tio dagar under ett kalenderår. Det kan vara ett uppdrag som till exempel ordförande eller sekreterare i central eller regional arbetstagarorganisation, ombud vid kongress, revisor eller liknande. I detta fall ersätts institutionen/motsvarande för kostnaden med universitetsgemensamma medel. I övriga fall står institutionen/motsvarande för kostnaden.

Enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet (SFS 1997:1293) har en arbetstagare rätt att vara ledig från sin anställning under högst sex månader för att bedriva näringsverksamhet ("egen företagare").

Verksamheten får inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet och ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.

Annan statlig tidsbegränsad anställning

En anställd har rätt till ledighet för annan anställning – om han eller hon är tillsvidareanställd och får en annan tidsbegränsad statlig anställning. Då har den anställde rätt till längst två års ledighet. Den anställde ska ha varit tillsvidareanställd i mer än 12 månader innan ledigheten påbörjas. Till kvalifikationstiden inräknas även tid i provanställning enligt LAS 6 §. För att få rätt till ny ledighet ska den anställde återgå i arbete hos arbetsgivaren i minst 12 månader. Förlängs den tidsbegränsade anställningen hos samma arbetsgivare gäller inte detta.

Tidsbegränsningen till två års ledighet gäller inte vid ledighet för en annan statlig anställning som enligt högskoleförordningen får tidsbegränsas för längre tid än två år. Då har den anställde rätt till längre ledighet.

Annan anställning som främjar entreprenörskap och innovation

SLU tillämpar en öppen och tillåtande hållning vid bedömning av ansökningar om tjänstledighet för entreprenörskap och innovation som har koppling till medarbetarens forskning. Det kan exempelvis handla om medarbetare som vill vidareutveckla idéer eller metoder som har tagits fram inom anställningen vid SLU och kommersialisera dessa i en privat verksamhet.

Ett återkommande scenario är att en medarbetare har fått finansiering från SLU Holding och vill ägna sig åt företagande på deltid i ett startupföretag. SLU Holding investerar i unga bolag med koppling till SLU:s verksamhetsområden.

Som utgångspunkt beviljas tjänstledighet i dessa situationer, om det inte finns starka skäl som talar för att ansökan bör avslås. Ledigheten omfattar högst sex månader i taget, och kan förlängas efter ny ansökan. Ledigheten kan avse deltid eller heltid.

Det finns även en lagstadgad rätt till hel ledighet för att bedriva näringsverksamhet enligt lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Denna rätt omfattar ledighet under en sammanhängande period om högst sex månader och gäller under vissa förutsättningar, bland annat att verksamheten inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet och att ledigheten inte innebär väsentlig olägenhet för arbetsgivaren.

Annan anställning

Ledighet kan även beviljas för andra anställningar till exempel i privat eller kommunal sektor. Sådan ledighet beviljas dock endast om det finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenhet för verksamheten. SLU:s policy är att gå med på maximalt sex månaders ledighet om det inte finns starka skäl för annat. Någon uttrycklig rätt till sådan ledighet finns således inte. Enligt Villkorsavtalet-T får ledigheten omfatta högst sex månader, om det inte finns starka skäl för annat. Beslut fattas av prefekt/motsvarande.

Ledighet för längre tider bör i regel inte beviljas den som varit anställd bara en kortare tid (c:a ett år) hos myndigheten. Normalt bör ledighet inte medges från vikariatsanställning.

Vid deltidsanställning hos två olika arbetsgivare bör man se över sin beskattning så att det inte totalt sett på året blir för lite skatt draget. 

Ex vid två anställningar på 50% hos olika arbetsgivare bör den ena anställningen beskattas med 30%. 

Enligt Villkorsavtalet ska en anställd som beviljas ledighet under en period av minst fyra veckor på det viset att han eller hon ska arbeta helt eller delvis vissa dagar och vara helt ledig andra dagar (koncentrerad deltidstjänstgöring) ska detta registreras i Primula som en deltidsledighet.

Omfattningen av ledigheten beräknas på följande sätt: Fastställ hur stor del
som den sammanlagda frånvarotiden utgör av arbetstagarens sammanlagda
ordinarie arbetstid under perioden. Det partiella löneavdraget ska utgöra
samma del av ordinarie lön.

Exempel: En arbetstagare med kontorsarbetstid (måndag–fredag) beviljas
ledighet på måndagar och tisdagar under två månader. Den genomsnittliga
frånvaron per helgfri vecka utgör 2/5 det vill säga 40 procent av den
ordinarie arbetstiden. Arbetstagaren ska därför i lönehänseende behandlas
som om han eller hon vore ledig med 40 procent löneavdrag under alla
dagar i ledighetsperioden.

För medarbetare på Kontorarbetsstidsavtalet ska ett deltidsschema lämnas in för att övrig frånvaro ska beräknas på rätt sätt. 

Ansökan om ledighet ska göras utifrån hur många procent du önskar vara ledig från din tjänst. Uträkningen av procenten blir olika beroende på om du har en heltids- eller deltidstjänst i grunden.

Ledighet vid heltidstjänst

Vid ledighet från en heltidstjänst anges omfattningen av den sökta ledigheten alltid utifrån heltidstjänsten.

Exempel:
Du har en heltidstjänst i grunden som du är 25% tjänstledig från. Under en period ska du arbeta 50%. I detta fall ska omfattningen på den extra tjänstledigheten vara 25%.

Ledighet vid deltidstjänst

När det gäller ledighet vid deltidstjänst är det viktigt att rätt omfattning läggs in i ledighetsärendet i Primula. För att räkna ut procenten är det enklast att utgå från antalet timmar.

Exempel:
Du har en anställning på 75%, det vill säga 30 timmar i veckan och ska under ledigheten arbeta 50% av en heltidstjänst = 20 timmar i veckan. Det innebär att ledigheten är 10 timmar. Då ska du söka din ledighet med omfattningen 33,33 % à 10/30 = 33,33%.

Återtag av ledighet görs av dig som medarbetare direkt i Primula. I menyvalet "Återtag av ledighet/semester" finns ett formulär där typ av ledighet skall väljas i rullist. Fyll i datumintervall och i vilken omfattning ledigheten skall återtas. Man kan inte återta sjukfrånvaro och ersätta detta med annan frånvaro. 

Detta gäller alla former av beviljad ledighet, vare sig det rör sig om semester, VAB, tjänstledighet etc.

Begäran att återkalla ledigheten ska vara godkänd av din närmsta chef (ämnesansvarig/administrativ chef) alternativt prefekt/ställföreträdande prefekt innan du går in i Primula.