SLU-nyhet

Mellangrödor kan bli protein till människor och djur

Publicerad: 16 mars 2022

Med en ökande befolkning i världen ökar efterfrågan på protein. Utvinning och framställning av proteiner på mer otraditionella och innovativa sätt röner därför ett allt större intresse. Och det finns potential att utvinna protein till både livsmedel och foder från grön biomassa som kommer från mellangrödor. Det visar en studie gjord inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp.

Kravet på en hållbar matproduktion i kombination med en nödvändig minskning av utsläpp av växthusgaser innebär ett ökat intresse för växtproteiner. Och efterfrågan på lokalt producerade växtproteiner ökar ständigt. Att extrahera proteiner från grön biomassa, i så kallade växtproteinfabriker, skulle innebära en effektiv användning av sidoströmmar från jordbruket och därmed skapa ett mervärde för lantbrukaren.
Nu har forskare på SLU i Alnarp publicerat resultat från ett projekt som fokuserar på möjligheten att utvinna proteiner ur mellangrödor (grödor som växer mellan två huvudgrödor) för potentiell användning som livsmedel eller foder. Idag är grön biomassa en till stor del outnyttjad resurs.

Flera av de grödor som används som mellangrödor, t ex bovete och hampa, producerar frön med högt innehåll av protein och andra näringsämnen. I denna studie undersöktes proteininnehållet i biomassa från olika mellangrödor såsom hampa, oljerättika, bovete och honungsört, odlade med och utan kvävegödsling och skördade vid olika tidpunkter.

- Det finns skillnader i potentiell proteinutvinning beroende på typ av mellangröda, om mellangrödan har gödslats eller inte, eller när den skördas. Dessa parametrar påverkar både proteininnehållet i sig och mängden producerad biomassa. En hög biomassaskörd och höga proteinhalter uppnås förmodligen lättare med de kraftigt växande mellangrödorna hampa och oljerättika. De jämförelsevis låga avkastningsnivåerna och sjunkande proteinhalterna vid senare skörd i bovete och honungsört, som båda mognar tidigare än hampa och oljerättika, gör dessa grödor mindre intressanta. Dock behövs flera års fältförsök för att studera hur mycket resultaten påverkas av årsmån, säger Thomas Prade, universitetslektor, institutionen för biosystem och teknologi på SLU.

Baserat på proteininnehåll och produktion av biomassa genomfördes även en ekonomisk analys för att bedöma förutsättningarna för en framtida produktion av protein. Den ekonomiska analysen visade att råvarukostnaderna per ton ts av biomassan varierade kraftigt, beroende på avkastningsnivå och proteininnehåll. Ogödslad eller gödslad hampa, skördad i september respektive i oktober, är de alternativ som kan bli lönsamma i en storskalig produktionsprocess.

- Det här är en intressant första studie men det behövs fler studier för att undersöka om protein i mellangrödor kan utvinnas i så hög grad som vi antagit i denna studie, menar Helena Persson Hovmalm, forskare, institutionen för växtförädling på SLU.
Studien lyfter även andra användningsområden för att resurseffektivisera den gröna biomassan.

- Man även tänka sig extraktion av andra högvärdiga växtkomponenter, som fibrer och fytokemikalier för potentiell användning inom till exempel kosmetika- och hälsoindustrin, menar Thomas Prade.

Fakta:

Persson Hovmalm, Helena & Prade, Thomas (2021). Mellangrödors potential som proteinkälla
Sveriges lantbruksuniversitet. LTV-fakultetens faktablad; 2021:12
Mellangrödor, eller fång- respektive täckgrödor, kan vara annueller eller perenner, och begreppet omfattar t ex baljväxter, gräs, kålväxter, spannmål eller bovete. Tidigare studier har visat att mellangrödor bland annat förbättrar jordens fysikaliska egenskaper, ökar kolinlagring och kan används som ogräsbekämpning. Mellangrödor har även visat sig ge stora klimatfördelar vid användning som biogas och biogödsel.
Relaterade länkar:

Grönmassa som protein till enkelmagade djur

Fältförsök bekräftar klimateffekt av mellangrödor som biogassubstrat