SLU-nyhet

SLU-forskares metoder för att mäta matsvinn lyfts fram på FN-toppmöte

Publicerad: 23 september 2021
Foto på tröskning av vete

Den 23 september riktar världen ögonen mot det globala livsmedelssystemet när det virtuella FN-toppmötet Food Systems Summit hålls i New York. Ett av Sveriges officiella bidrag inför mötet är en rapport om metoder för uppföljning av livsmedelsförluster tidigt i produktionskedjan. Rapporten har tagits fram av Jordbruksverket med hjälp av åtta forskare från SLU.

En tredjedel av all mat som produceras globalt förloras i leden mellan jord och bord. Det här svinnet står för en betydande miljöpåverkan och resursanvändning som har skett i onödan. Dessutom bidrar svinnet till ekonomiska förluster i form av sämre utbyte i odling, uppfödning, bearbetning och beredning, och det innebär också förlorade kalorier och näring.

I Sverige beslutade regeringen i juni 2020 om två etappmål för matsvinn, som omfattar hela livsmedelskedjan. Dels ska matsvinnet minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025, dels ska andelen av livsmedelsproduktionen som når butik och konsument öka till 2025.

Många länder arbetar för minskat matsvinn och mäter framförallt livsmedelsavfallet, vilket är en ny definition i EU:s avfallsdirektiv. Detta uppmuntras av både EU och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Men begreppet livsmedelsavfall och fokus för matsvinnsarbetet är oftast begränsat till mat som redan har nått leden för förädling, butiksförsäljning och konsumtion. Det saknas däremot kunskap om förlusterna tidigare i produktionskedjan – dvs. i primärproduktionen, när produkter och råvaror som producerats i syfte att bli mat sedan inte blir det. FAO har uppskattat att de globala livsmedelsförlusterna efter skörd och slakt är ungefär 14 procent och att det även förloras betydande mängder före skörd.

Det är få länder som mäter de tidiga förlusterna och Sverige blir ett av de första som gör detta. På uppdrag av Jordbruksverket tog åtta forskare från SLU förra året fram en metodbeskrivning för uppföljning av livsmedelsförluster tidigt i produktionskedjan. Rapporten har nu översatts och publiceras på engelska i samband med Food Systems Summit den 23 september. I Sverige har mätningar redan inletts för den första uppföljningen som sker under 2021–2022, med hjälp av forskare från SLU.

– Rapporten är en av en handfull svenska leveranser inför FN-toppmötet om hållbara livsmedelssystem, säger Karin Lindow på Jordbruksverket. Rapporten kommer att spridas till andra länder via den matsvinnskoalition som tar arbetet framåt efter toppmötet, och vi har kontakt med FAO som är intresserade av den. Man vill att fler börjar mäta matsvinn hela vägen från jord till bord, och då kan vårt arbete vara ett exempel att lära av.

– I det här uppdraget har vi dragit nytta av den breda och ändamålsenliga kompetens som finns inom SLU för att kunna ta fram en metod för systematisk bedömning av livsmedelsförluster från vitt skilda produktionssystem, säger Ingrid Strid på institutionen för energi och teknik.

Metoderna som SLU har bidragit till kommer att omnämnas i en matsvinnsfilm som visas på själva toppmötet, där näringsminister Ibrahim Baylan lyfter fram den svenska metoden för uppföljning av livsmedelsförluster i primärproduktion och industri i sitt tal.

Med metoderna i rapporten som grund har nu Sverige börjat med arbetet att följa upp etappmålet för minskat matsvinn inom det svenska miljömålssystemet (”En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025”), men också uppföljning av målen i Agenda 2030.

Om rapporten

För att såväl företag som myndigheter mer effektivt ska kunna arbeta med att minska förluster och svinn måste det finnas en bra bild över var matsvinnet uppkommer, hur stort svinnet är i olika led och var utmaningarna ligger.

SLU fick 2020 ett uppdrag från Jordbruksverket, via regeringsuppdraget för minskat matsvinn, att ta fram metodbeskrivningar för uppföljning av livsmedelsförluster inom svensk primärproduktion och i efterföljande förädlingsled. I november 2020 levererade åtta SLU-forskare metodbeskrivningar för åtta råvaror, utvalda för att tillsammans representera det svenska livsmedelssystemet: nötkött, mjölk, griskött, sjömat, morötter, potatis, jordgubbar och vete.  Utöver de åtta SLU-forskarna har även forskare från RISE (Research Institutes of Sweden) medverkat till rapporten, liksom Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och SCB, i dialog med branschorganisationer.

Metodbeskrivningarna ligger till grund för en rapport från Jordbruksverket som publicerades i våras och som nu också översatts till engelska: Livsmedelsförluster i Sverige. Metoder för ökad kunskap om livsmedelsproduktionens förluster och resurser. Den engelska versionen publiceras i anslutning till Food Systems Summit den 23 september

Kontaktpersoner

Ingrid Strid, institutionen för energi och teknik, SLU
ingrid.strid@slu.se, 018-67 15 59

Marie Olsson, institutionen för växtförädling, SLU
marie.olsson@slu.se, 040-41 53 51

Karin Lindow, Jordbruksverket
karin.lindow@jordbruksverket.se

Fördjupning om Food Systems

Stora delar av forskningen vid SLU har beröringspunkter i livsmedelssystemet och/eller de globala utvecklingsmålen. Här finns mer information om Food Systems vid SLU:

Mer om Food Systems Summit och Sveriges arbete inför toppmötet


Kontaktinformation

Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se