SLU-nyhet

Kompost från svampodlingar ger friskare jordgubbar

Publicerad: 03 september 2021

Kompost från svampodlingar i substrat kan ge bättre förutsättningar för att bekämpa rotsjukdomar hos jordgubbar visar ett nyligen avslutat projekt på SLU i Alnarp. Svampkomposten har en hög halt av mikroorganismer och näringsämnen vilket även gynnar tillväxt hos jordgubbar och minskar torvanvändningen samtidigt som restprodukter inte slängs utan återanvänds i ett cirkulärt system.

Jordgubbar är en av de värdefullaste kulturerna i svensk trädgårdsproduktion med ett uppskattat värde på 566 miljoner kronor per år. Intresset för en utvecklad odling i substrat så som torv och kokosfiber ökar parallellt med att tunnelodling blir mer omfattande. Odling av jordgubbar i substrat i tunnlar kan ge avsevärt högre avkastning än odling i jord men systemet är mycket känsligt för rotsjukdomar som snabbt kan omintetgöra hela produktionen. Det är därför av stor betydelse för utveckling av jordgubbsodlingen i substrat att det finns säkra system där växtskyddsaspekterna fungerar tillfredsställande. Välfungerande strategier baserade på biologiska växtskyddsmedel och/eller kompostbaserat komponenter förbättrar lönsamheten hos svensk jordgubbsodling och hjälpa sektorn att tillhandahålla marknaden med icke kemiska produkter.

Införandet av ett sådant tillvägagångssätt är särskilt viktigt för den svenska trädgårdsektorn, som i allmänhet har låg tillgång till kemiska växtskyddsmedel. Även svenska konsumenter har höga krav och förväntningar på bekämpningsmedelfria produkter, säger Sammar Khalil, forskare på institutionen för biosystem och teknologi på SLU i Alnarp.
I detta projekt har två olika substrat från resterande kompostavfall som genereras av svampodlingsproduktion (SMS; Spent Mushroom Substrate) undersökts: Spent mushroom compost (SMC) från en champinjonodling och Spent Ostronmussling Substrat (SOS) från odling av ostronmussling.  Substraten är lätt tillgänglig och är en utmärkt källa till organiskt material, allmänna näringsämnen såsom kväve (N), fosfor )P)och kalium (K) samt ett komplett utbud av spårämnen. Internationellt används substraten från svampkompost för att rena såväl vatten som oljeförorenade områden, i kontaminerade jordar och mot jord- o växtsjukdomar. I Sverige används det inte till annat än jordförbättring på fält.

Genom att lyfta kapaciteten av svampsubstratet SMS som ett mikrobiellt tillskott för att förebygga växtsjukdomar ökar mervärdet för svampodlingens avfall. Mikrobiologiska och makrobiologiska växtskyddsmedel kommer dessutom att bli allt viktigare i framtiden och bör hanteras inom planeringen för livsmedelsberedskap för att öka motståndskraften mot stora och långdragna samhällsstörningar, säger Sammar Khalil.
Resultaten visar på att blandningar från champinjonodlingar är mer lämpliga för jordgubbsodlingar än blandningar från ostronmussling. Försöken visar även på att substraten ska tillsättas i specifika proportioner för att uppnå en bra tillväxteffekt på jordgubbsplantan där den optimala proportionen av substrat från champinjonkompost är 70% torv och 30% substrat.  Samtidigt visar resultaten att den optimala proportionen för att främja mikrobiell tillväxt och hög potential att motverka sjukdomar ligger på 50% torv och 50% substrat.

Eftersom svampkomposten visade på goda resultat för odling i våra försöksodlingar i växthus undersöker vi nu om samma substrat kan användas i en kommersiell jordgubbsodling. Projektet genomförs som ett fältförsök och sker i samverkan med Eriksgården i Sjöbo som är en partner i SLU Partnerskap Alnarp, säger Sammar Khalil.

Projektet är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning och SLU Partnerskap Alnarp.


Läs mer i Faktablad 2021:4

Sidansvarig: parvin.mazandarani@slu.se