SLU-nyhet

Ny forskning ska utveckla ett varningssystem för sjukdomsutbrott

Publicerad: 24 februari 2021
Flygande pärluggla med en sork i klorna. Foto.

Mer än 60 procent av de infektionssjukdomar vi har i dag kommer från djur, de flesta från vilda djur. I ett nytt forskningsprojekt kombineras flera vetenskapliga discipliner för att ta fram kunskap om varför sjukdomsutbrott sker och vilka risker olika smittämnen medför för djur och människor.

Flera av de sjukdomar som kan göra oss människor sjuka är sjukdomar som sprids från vilda djur till människor, så kallade zoonoser. Men vad är det som ligger bakom ett sjukdomsutbrott? I ett nytt forskningsprojekt samarbetar forskare från en rad discipliner för att tillsammans fylla kunskapsluckorna och ta fram ett system som kan varna oss i tid för att undvika stora sjukdomsutbrott bland vilda djur och människor.

Nyckeln för att ge svar på frågorna är Europas vanligaste däggdjur – skogssorken.

– Mer än 60 procent av infektionssjukdomarna vi drabbas av är sjukdomar som sprids från djur till människa, så kallade zoonoser. Av dessa har mer än 70 procent sitt ursprung bland vilda djur med gnagare som dominerande artgrupp, säger Frauke Ecke, docent i landskapsekologi vid SLU och ansvarig för forskningsprojektet.

Genom att studera denna vanliga smågnagare kommer forskarna kunna dra slutsatser om förekomsten av smittämnen och sjukdomsutbrott hos olika viltarter och även människor.

Smågnagare ofta smittspridare

Många smittämnen använder värddjur för att kunna utvecklas och spridas, eller vektorer som för vidare smittan till andra djur. Smågnagare är ofta värddjur och många vektorer som fästingar får smittämnen från just smågnagare. Exempel på sjukdomar hos människor och vilda djur inklusive jaktbart vilt som orsakas av denna typ av smittämnen är harpest, avmagringssjuka, fågelinfluensa och fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE.

I det här projektet vill forskarna ta reda på hur förekomsten av smittämnen ser ut hos vilda djur med fokus på jaktbart vilt. För att göra det har de tillgång till data och insamlade prover från fler än 70 000 smågnagare som samlats in sedan 1970-talet.

– Det gör det möjligt att studera både den nuvarande och den tidigare förekomsten och utbredningen av smittämnen hos smågnagare, säger Frauke Ecke.

Forskarna kommer också att ta hjälp av jägare för att i intervjuer undersöka kunskaper och attityder kring sorkfeber och harpest, två sjukdomar orsakade av smittämnen hos vilda djur som jägare riskeras att exponeras för.

Pärlugglor hittar smittor

Även rovdjur som livnär sig på sorkar har en effekt på smittspridningen. Pärlugglor är specialiserade på just sorkar och fångar i högre utsträckning de skogssorkar som är infekterade med sorkfebervirus och harpest, visar studier. Denna upptäckt ska hjälpa forskarna att utveckla ett varningssystem för sjukdomsutbrott.

– Pärlugglor fångar sina byten och lagrar dem sedan i holken. Genom att provta deras bytesförråd kan vi se vilka smittämnen byten bär på och därmed se vilka typer av sjukdomsutbrott det riskerar att finns, bland både människor och djur, säger Frauke Ecke.

Forskningen finansieras av Naturvårdsverket, med medel ur Viltvårdsfonden.

 

Sverigekarta där områdena Stora Sjöfallet, Ammarnäs, Vindeln, Västerbottenskusten, Vålådalen/Ljungdalen, Grimsö, Norra Kvill, Boa-Berg och Skåne är utmärkta.

 

Fakta:

Djurspridda sjukdomar

Zoonoser är sjukdomar som sprids från djur till människor eller från människor till djur. Exempel på zoonotiska sjukdomar är sorkfeber, borrelios, fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE), mjältbrand, rabies, Ebola, Q-feber och tularemi (harpest).

Epizootier är sjukdomar som sprids inom djurpopulationer. Exempel på epizootiska sjukdomar är avmagringssjuka och afrikansk svinpest.