Kontaktinformation
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se
SLU-nyhet
Ekar med tidig knoppsprickning undgår attack från kräsen fjärilsmal
Publicerad: 04 juni 2020
När en stor del av ekarnas blad blir vita och urätna under sommaren är det med största sannolikhet den snedstreckade ekstyltmalen som har varit framme. Men varför blir det så stora utbrott vissa år? Nu visar forskare vid SLU att tidpunkten för knoppsprickning avgör i vilken utsträckning ekar blir infekterade. Om knopparna spricker vid fel tillfälle kan ekbladen bli så uppätna att det knappt finns utrymme kvar för andra växtätande insekter. Den nya forskningen ger oss insikt i hur samspelet mellan växter och insekter påverkas av ett förändrat klimat.
Under de senaste åren har flera ekbestånd i Mälardalen attackerats av den snedstreckade ekstyltmalen. Det är en liten fjäril som bara är några millimeter stor. De första fjärilslarverna kan ses på ekblad i månadsskiftet maj–juni, precis efter ekens knoppsprickning. Larvstadiet tillbringar den inuti bladet, där den äter av innanmätet och bildar små fickor i bladet som kallas minor. Oftast hittar man bara en eller ett fåtal larver i ett blad, men under ett utbrott kan flera larver ge sig på samma blad och äta ur hela innehållet. Det har tidigare varit okänt varför det blir utbrott av denna fjärilsmal, men nu har en forskargrupp på SLU hittat ledtrådar som förhoppningsvis kan lösa detta mysterium.
– Det verkar som att ekar med tidig knoppsprickning inte blir attackerade lika ofta av ekstyltmalen. Eftersom ekblad förlorar näringsvärde när de åldras kan äldre blad från ekar med tidig knoppsprickning smaka så illa att det förhindrar larvernas utveckling, säger Adam Ekholm, som nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid SLU.
Adam och hans kollegor gjorde ett experiment där de placerade ut ekar planterade i stora plastkrukor tidigt på våren i ett område med hög täthet av ekstyltmal. Forskarna delade upp ekarna i två grupper som hade 20 dagars skillnad i knoppsprickningstidpunkt. På de tidiga ekarna blev bara ett fåtal av bladen infekterade, medan upp till 93 procent av bladen på de sena ekarna hade infekterats av ekstyltmalen.
– Den dramatiska skillnaden i antal infekterade blad påverkade också andra ekätande insekter. Eftersom ekstyltmalen är aktiv tidigt på våren och äter upp större delen av bladet, så minskar mängden mat för insekter som är aktiva senare under året. Dessutom riskerar små larver av andra insekter som kläcks senare under året att bli uppätna av redan storvuxna larver av ekstyltmal, säger Ayco Tack, docent vid Stockholms universitet.
Eftersom både knoppar och insekter påverkas av temperaturen, kan förändringar i klimatet ändra samspelet mellan eken och den snedstreckade ekstyltmalen. I dagsläget är det dock svårt att förutse exakt hur.
– Om ekarna attackeras hårdare av malen i ett varmare klimat så kan det eventuellt påverka deras tillväxt – och det kan också sänka mångfalden av andra växtätande insekter. Det är dock högst osannolikt att ekstyltmalen skulle döda hela träd, säger Tomas Roslin, professor vid SLU.
Vetenskaplig artikel
Ekholm, A. Tack, AJM. Pulkkinen, P. & Roslin, T. (2020). Host plant phenology, insect outbreaks and herbivore communities – The importance of timing. Journal of Animal Ecology (89), 829-841. DOI: 10.1111/1365-2656.13151
https://doi.org/10.1111/1365-2656.13151
Kontaktperson
Adam Ekholm, doktorand
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
073-066 29 55, adam.ekholm@slu.se
Adam Ekholm försvarade sin doktorsavhandling Evolutionary adaptations and predictions for climate change den 20 maj 2020 vid SLU i Uppsala.
Länk till avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/16922/
Pressbilder
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf/källa ska anges.)
Larver av snedstreckad ekstyltmal ätandes inuti ett ekblad (fyra larver synliga i högra delen av bilden). Foto: Adam Ekholm
En vuxen snedstreckad ekstyltmal. Foto: Adam Ekholm