SLU-nyhet

Kan naturupplevelser och utomhusaktiviteter öka välbefinnandet under Coronakrisen?

Publicerad: 14 april 2020
Ensam människa på parkbänk.

Social distansering och karantän har blivit vardag för oss de senaste veckorna. Oro och isolering i hemmet kan få många att må dåligt och kanske kan naturupplevelser och utomhus-motion vara ventilerna som håller välbefinnandet uppe? Här har vi samlat några aktuella samhällsfrågor med svar från forskare vid SLU.

Varför mår vi bra i naturen?

–  I naturen "vilar" vi – framförallt hjärnan får vila och återhämta sig i den typ av miljö som den är utvecklad för. Man brukar prata om riktad och spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten kräver mer energi med en hjärna som går på högvarv och fattar många och snabba beslut, till exempel när du kör bil. Den spontana uppmärksamheten är när vi bara tar intryck med våra sinnen, vi noterar färger, former, dofter, hudförnimmelser, ljud och så vidare*. Och det är just här som naturen kommer in. Att vara i naturen och "bara vara" och låta hjärnan spontant ta in intrycken av naturen ger återhämtning och stressreducering, säger Ann Dolling, som forskar vid SLU om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa.

— I den rådande situationen skulle jag önska att personal på vårdboenden medvetet använder sig av kunskapen som finns om betydelsen av grönska och naturintryck för de äldres hälsa och välbefinnande, säger Anna Bengtsson, landskapsarkitekt med inriktning på miljöpsykologi.

Många är nu ute och rör på sig i stadsmiljöer istället för att gå på gymmet. Var bör vi motionera för att må som bäst?

–  Det brukar sägas att den bästa träningen är den som blir av. I den meningen har val av plats mindre betydelse. En utmaning i tider av stängda gym eller självisolering kan däremot vara att hitta nya rutiner – och inspiration. Fundera på vilka platser som ger dig motivation att ta dig ut för att träna regelbundet. Om du väljer att träna i en grön miljö (i parken, skogen, längs med vattnet, osv) så kommer platsen i sig också att bidra till den mentala avkoppling som så väl behövs i kristider. Vi är lyckligt lottade i Sverige: under de senaste femtio åren har vi byggt upp en imponerande infrastruktur av grönområden, utegym, vandrings- och löpspår som erbjuder stor variation av platser och som ofta är tillgängliga till fots eller cykel. Tack vare denna planering borde du ha goda möjligheter att träna ute, och hitta en plats som passar dig, säger Mattias Qviström, professor i landskapsarkitektur med särskilt fokus på fysisk planering.

Hur påverkas barnen om undervisningen flyttar utomhus för att minska smittspridningen?

–  Naturen är ett utmärkt klassrum! Forskning visar hur regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt under skoldagen genererar en rad goda effekter. Bättre koncentration, arbetsminne och studiemotivation är några, berättar Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala och redaktör för kunskapsöversikten: Klassrum med himlen som tak (2018). Men naturkontakten är också bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande, liksom för deras personliga och sociala utveckling. I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga. >>Läs mer i denna artikel.

Har alla naturmiljöer samma kvalitéer och spelar det någon roll vilken jag väljer?

–  Det beror på vem du är och vad du behöver just nu. Det handlar om att ta vara på olika miljöer och deras kvalitéer. Vi människor är olika och har olika preferenser och behov. En dag vi har behov för vidderna nere vid stranden och vinden som blåser och möter oss som vi är just då. Det kan kännas jobbigt, men det kan också kännas skönt. En annan dag kan vi ha behov av en sluten miljö som skogen där andras ögon inte når oss direkt. Min rekommendation är att försöka hitta en bra miljö som möter dig så som du känner dig just nu. Under mina 13 år av forskning i Alnarps Rehabiliteringsträdgård har jag sett samma sak komma upp i varje målgrupp vi har undersökt inom ramarna för natur-baserad rehabilitering att det viktiga är att erbjuda varierad miljö som kan passa individen så som hon känner sig just nu. Anna María Pálsdóttir är forskare inom miljöpsykologi med inriktning på naturbaserade interventioner.

Många äldre är nu isolerade i sina hem eller boende. Hur kan deras hälsa och välbefinnande stärkas när kontakten med närområden och utomhusmiljöer minskar?

–  I den rådande situationen skulle jag önska att personal på vårdboenden medvetet använder sig av kunskapen som finns om betydelsen av grönska och naturintryck för de äldres hälsa och välbefinnande. Det kan handla om allt från att ta in blommor, kvistar och annat naturmaterial för de boende att se, känna och dofta på, till att tänka på placering av möbler för att de erbjuda gott om dagsljus, möjlighet att känna solens värme, att få intryck av liv och rörelse utanför eller möjlighet att uppleva årstidsväxlingarna. Allt för att skapa meningsfullhet och stunder av glädje och välbefinnande, säger Anna Bengtsson, landskapsarkitekt med inriktning på miljöpsykologi.

Fakta:

Här är ett urval av forskning från SLU kring utemiljöns och naturens påverkan på hälsa och välmående:

Bengtsson, Anna and Oher, Nina and Åshage, Anna and Lavesson, Lillian and Grahn, Patrik (2018). Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang. Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie; 2018:7 

Bengtsson, A. & Grahn, P. (2014). Natur och trädgård i ett vårdsammanhang (läs abstrakt). I Wijk. H. (red) Vårdmiljöns betydelse. Studentlitteratur. Sid 231-254

Dolling, Ann and Nilsson, Hanna and Lundell, Ylva (2017). Stress recovery in forest or handicraft environments - an intervention study. Urban forestry & urban greening. 27, 162-172 

Fridell, L, Aldén, N and Qviström, M (2019). Urbana löpspår. Landskapsarkitekturträdgård växtproduktionsvetenskap Rapportserie.  

Faskunger, J, Szczepanski, A and Åkerblom, P (2018). Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. 

Gentin, S., Pitkänen, K., Chondromatidou, A.M., Præstholm, S., Dolling, A. & Pálsdóttir, A.M. (2019). Nature-based integration of immigrants in Europe: a review. Urban Forestry and Urban Greening, 43. 

Palsdottir, Anna Maria and Litsmark, Anna and Beil, Rahel and Bellman m.fl. (2019). Nature and public health. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. LTV-fakultetens faktablad ; 2019:6 

Palsdottir, Anna Maria and K Stigsdotter, Ulrika and Persson, Dennis and Thorpert, Petra and Grahn, Patrik (2018). The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation. Urban forestry & urban greening. 29, 312-321 

Lundell, Ylva and Dolling, Ann and Nordström, Eva-Maria and Skärbäck, Erik and Stoltz, Jonathan and van den Bosch, Matilda and Grahn, Patrik (2015). Rehabiliteringsskog och virkesproduktion. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Fakta. Skog ; 2015:6 [Faktablad] 

Qvistrom, M (2016). "The nature of running: On embedded landscape ideals in leisure planning". Urban Forestry & Urban Greening 17: 202-210 

* Källa: Kaplan and Kaplan 1989. The experience of nature. A psychological perspective. Cambridge University Press, New York

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se