Hjälp till lagstiftare att förstå vilka genetiska förändringar som sker naturligt

Forskaren Dennis Eriksson har, tillsammans med kollegor från Belgien, Spanien, Ungern och Tyskland, sammanställt en guide för att hjälpa andra att bedöma om de förändringar som skett i genomredigerade organismer också förekommer naturligt.

En viktig fråga inom juridiken kring genetiskt modifierade och genomredigerade organismer gäller huruvida förändringarna i en viss organisms arvsmassa skulle ha kunnat ske på naturlig väg eller inte. Frågan är viktig eftersom lagstiftare tenderar att vilja reglera det som uppfattas som onaturligt strängare än det som uppfattas som naturligt.

Det finns många exempel på genomredigerade växter som vi skulle kunna använda för att öka livsmedelssäkerheten och minska vår negativa påverkan på miljön. Men, i vilken utsträckning kommer vi att kunna dra nytta av potentialen som finns hos genomredigerade grödor? Svaret beror till stor del på hur lagstiftare och beslutsfattare stiftar och tolkar de specifika regler och bestämmelser som gäller för genetiskt modifierade organismer.

I och med att EU definierar en genetiskt modifierad organism som en organism vars genetiska material ”har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination”, är det viktigt att veta vilka genetiska rekombinationer (förändringar) som sker naturligt och inte.

Exempelvis sker det ofta enkla punktmutationer i växter på naturlig väg, som är identiska med de genetiska förändringar man åstadkommer med hjälp av genomredigering. Att det skulle ske flera tusen punktmutationer samtidigt, som vid bestrålning med radioaktivitet, det är däremot osannolikt. Att en växt skulle få en gen från en icke-besläktad organism insatt i sin arvsmassa, det händer faktiskt i naturen, men det är också mycket osannolikt.

Dessa exempel stöder åsikten att många genomredigerade växter inte skulle behöva regleras på det sätt som man reglerar växter som innehåller ”nya” DNA-sekvenser, om det är den naturliga förekomsten av förändringen i arvsmassan som är den springande punkten för hur hårt en ny sort av en gröda ska regleras.

Artikel:
Custers, R., Casacuberta, J., Eriksson, D., Sági, L. & Schiemann, J. 2019. Genetic alterations that do or do not occur naturally; consequences for genome edited organisms in the context of biotechnology regulatory oversight. Frontiers in Plant Science DOI: 10.3389/fbioe.2018.00213