Torkan och värmen i sommar har nu på de flesta håll brutits av med befriande regnskurar och mer normala temperaturer. Men konsekvenserna kommer vi att få leva med i flera år framåt. KCF:s verksamhetsledare Per Hansson reflekterar över följderna av sommarens väder.
"Det har hänt förr. Kommer att hända igen, oavsett klimatförändringar och envisa vädermönster. Var beredda på att hantera situationen som företagare." Så löd budskapet från en äldre lantbrukare som nyligen reflekterade i media över sommaren som gick.
Med hjälp av mannaminnet kunde han relatera till 4 - 5 liknande tillfällen sedan 1947 då vädret skapade scenarion liknande sommarens torka, med antingen för lite eller för mycket av ett element.
En annan reflektion är att det har varit stora skillnader inom landet i hur torkan drabbat. Lokalt väder med till exempel enstaka åskskurar i mycket begränsade områden har varit helt avgörande på vissa håll. Lantbrukare i olika delar av landet har därmed upplevt torkan på olika sätt.
I områden som ofta drabbas av försommartorka finns en erfarenhet och kunskap om hur man kan ha en beredskap för att hantera situationen. Där är det vanligare med bevattningsdammar. Man kan också ha en annan strategi för grovfoderförsörjning med till exempel mer omfattande överlagring och flexiblare växtföljd. Detta medför investeringar som säkert inte betalar sig alla år men ingår i en strategi för att över tid och på lång sikt säkerställa hög och jämn produktion. Tidigare erfarenheter av omfattande torkperioder underlättar.
Jordbruksverket har jobbat för högtryck under sommaren. I dialog och samverkan med länsstyrelserna runt om i landet har man följt utvecklingen och visat prov på engagemang och handling som uppskattats på många håll. Nu tänker jag inte på utbetalningar, som jag ser som en annan fråga. I stället tänker jag på det engagemang man visat genom att se myndighetens roll i en oförutsedd situation. Ett exempel är det snabba beskedet om skörd av trädor. Ett annat exempel är att länsstyrelserna medverkat på möten runt om i landet och berättat om sitt arbete. Det har uppskattats på de flesta håll och gett företagarna ett hopp om att myndighetsutövningen tar hänsyn till den mycket speciella situationen.
LRF har varit aktiva och inbjudit till möten och information samt varit tongivande i debatten om behovet av olika åtgärder. Civilsamhället har också visat sin styrka till exempel i samband med skogsbränderna och i förmedlingen av betesmark och grovfoder.
Konsekvenserna är fortfarande svåra att överblicka. Jordbruksverkets prognosmodell är inte riktigt anpassat för just den speciella situationen vilket gör att skörden i den första prognosen troligen överskattats. Marknadspriserna på jordbrukets produkter måste upp för att man ska kunna kompensera sig för bristande intäkter och ökade kostnader. Spannmålen stiger när Sverige går från export- till importland, foderpriserna stiger, utbudet av nötkött ökar, kalvpriserna sjunker. Vi står inför en svår ekvation med många osäkra faktorer. Många frågor återstår att lösa på både kort och lång sikt.
Samtidigt har den unika situationen gett oss ett unikt tillfälle att lära oss om både företagandets villkor under risk och ovisshet och hur människan och företagaren reagerar på den här typen av händelser. Paralleller finns från flera andra områden både i norra Europa och andra delar i världen till exempel Australien. Så glöm inte att göra en notering till dig själv om vad du har lärt dig om ditt företag och dig själv denna ovanliga sommar.
Per Hansson
Verksamhetsledare för Kompetenscentrum företagsledning, KCF