Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

Åkerbönan, även kallad bondböna, är en av världens äldsta odlade grödor och den har stor potential för ökad odling i ett mer hållbart framtida jordbruk. Den är en av de mest effektiva baljväxterna när det gäller biologisk kvävefixering, vilket gör att grödan kan minska behovet av mineralgödsel. Samtidigt producerar den proteinrika frön som har högt näringsvärde för både människor och lantbrukets djur.

– Om vi odlade mer åkerböna i Sverige skulle vi också kunna minska vårt beroende av importerad soja och öka mångfalden i våra odlingssystem, säger Hannah Ohm.

Förädling av härdigare, mer högavkastande och godare åkerbönor pågår. Och för att grödan ska prestera väl i Norden, där växtsäsongen är kort, krävs förädling med särskilt fokus på tidig blomning och mognad.

Hannah Ohm ger i sitt doktorsarbete vid SLU en god bild av den variation som finns i åkerbönan, och som kan utnyttjas i förädlingsarbetet. Efter att ha odlat 220 sorter från hela världen under två säsonger visar hon att det finns betydande skillnader i sortmaterialet när det gäller blomningstid, planthöjd, avkastning och fröets näringsinnehåll. Dessutom är ärftligheten hög för de flesta av egenskaperna, vilket är gynnsamt för växtförädlare.

En positiv upptäckt var att en hög skörd inte automatiskt är kopplad till ett lägre proteininnehåll, vilket ofta är fallet i andra grödor, såsom vete. Detta tyder på att det kan vara möjligt att kombinera hög avkastning med hög näringskvalitet i framtida sorter.

Hannah Ohm har också identifierat delar av åkerbönans arvsmassa som är kopplade till tio viktiga agronomiska egenskaper. Det handlar om så kallade genmarkörer, som gör det möjligt att använda gentester för att hitta de mest lovande växterna i ett förädlingsmaterial. Dessa genetiska pusselbitar kan alltså användas i förädling av nya sorter som ger högre skördar och är bättre anpassade till nordliga odlingsförhållanden.

Ett exempel är blomnings- och mognadstiden, som är avgörande för hur väl åkerbönan klarar sig på våra breddgrader, med vår korta odlingssäsong. Genmarkörerna är alltså konkreta verktyg för att selektera fram sorter med tidigare utveckling och därmed högre skördepotential i kallare klimat. Eftersom Sverige sträcker sig över flera klimatzoner, med stora skillnader i till exempel temperatur, dagslängd och växtsäsongens längd, behövs dessutom sorter som är anpassade till olika regioner.

– Vi har identifierat en särskild grupp av gener som bland annat påverkar när och hur åkerbönan blommar, säger Hannah Ohm.

Hannah Ohm har också undersökt hur åkerbönans frön utvecklas och lagrar in protein, stärkelse och olja, viktiga näringsämnen som är avgörande för grödans värde, både som livsmedel och som djurfoder. Den ökade kunskapen om hur dessa ämnen bildas under fröets utveckling, och vilka gener som är inblandade, är ett viktigt bidrag till grundforskningen och kan i förlängningen användas för att förädla fram sorter med förbättrad näringsprofil.

– Jag hoppas verkligen att växtförädlingen kommer att dra nytta av den kunskap och de genetiska resurser och verktyg som har tagits fram i mitt doktorsarbete, och att avhandlingen därmed bidrar till ett mer hållbart framtida jordbruk med fler växtbaserade proteinkällor, avslutar Hannah Ohm.

--------------------------------

Hannah Ohm, Institutionen för växtförädling, SLU, försvarade sin avhandling "Genetic insights into seed development, flowering and diversity in faba bean: pre-breeding for sustainable agriculture" den 4 april 2025.

Länk till avhandlingen

Doktorandprojektet ingår i en satsning på åkerböna som görs inom SLU Grogrund, som är ett kunskapsnav för svensk växtförädling.

Kontaktperson

Hannah Ohm
Institutionen för växtförädling
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
hannah.ohm@slu.se

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg