Nyhet

Konst och forskning möts där havet stiger – med invånarna i centrum

Publicerad: 19 februari 2025
Carola Wingren med glasögon som visualiserar höjda vattennivåer.

Hur ska vi hantera det faktum att vissa kustnära områden kommer att behöva gå i pension från mänskligt nyttjande framöver? För att bana väg för utbyte mellan politiker, tjänstemän och invånare mötte forskare och konstnärer allmänheten vid Kalmars strandpromenad.

Flexibel anpassning är nyckelord i diskussioner om stigande havsnivåer. Stadsplaner, markanvändning och samhällsfunktioner behöver anpassas till stigande hav, översvämningar och erosion.

Hur når man denna flexibilitet? Ett sätt kan vara att skapa utrymme för möten mellan vetenskap och konst i en av Kalmars kustnära parker. Med en gul byggnad som mittpunkt kunde invånare såväl som beslutsfattare, konstnärer och forskare under en sommar reflektera och utbyta idéer kring hur samhället kan anpassas till ett stigande hav. En av dem som tillbringade många sommardagar där är Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur vid SLU.

– Vårt arbete ger inget generellt svar på hur man ska jobba med problematiken kring stigande havsnivåer, men det skapar en plattform för möten.

Carola Wingren poängterar att konst och konstnärer kan vara viktiga aktörer i samhällsprocesser kopplade till exempelvis klimatförändringarna, där självklara svar inte finns.

– Jag vet att forskare, kommunala tjänstepersoner, politiker och medborgare som kom i kontakt med eller deltog i vårt projekt upptäckte det, berättar hon.

Tillsammans med Kalmar kommun och andra aktörer ordnades aktiviteter som lockade besökare som var intresserade av hur havsnivån kan förändra staden i framtiden. Samtalen med dem har blivit till underlag som nu ska analyseras och kompletteras genom att intervjua forskare och konstnärer som medverkat. Tanken är att bidra till kunskapsutveckling inom ett växande fält bestående av konst, vetenskap, klimat och kommunikation.

– Konstnärliga metoder hör hemma, och gör definitivt nytta, i samhällsplanering och forskning. I synnerhet när det rör sig om så problematiska landskapsförändringar som stigande havsnivåer, som sker så snabbt och långsamt på samma gång.

När Carola Wingren var nybliven landskapsarkitekt för snart fyrtio år sedan designade hon landskap på "fast mark". I dag behöver hon förhålla sig till kuster som kan vara torrlagda i dag, men översvämmade inom snar framtid.

– Även beslutsfattare och samhällsplanerare måste förhålla sig till det, och introducera ett mer flexibelt förhållningssätt i sitt arbete, säger hon.

I den nya publikationen om Konstkiosk #6 och COALA presenterar de olika forskarna och Konstkiosk erfarenheter från projektet.

Läs Konstkiosk #6 och COALA

Fakta:

Om Konstkiosk och COALA

Konstkiosk#6 genomfördes i Kalmar mellan juni och september 2023 som en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet COALA. Syftet med Konstkioskprojektet var att undersöka hur konst kan användas för att engagera medborgare i frågor om klimatanpassning och översvämningsrisker. En kopia av en blomsterkiosk, placerad i Sylvanderparken i Kalmar, erbjöd vetenskapliga och konstnärliga visualiseringar och aktiviteter som uppmuntrade boende och besökare att reflektera över hur samhället kan anpassas till stigande havsnivåer och erosion.

COALA, Coastal adaptation through flexible land-use, syftar till att utveckla planeringsmodeller för hur kustkommuner kan bli mer motståndskraftiga mot stigande havsnivåer och erosion. Det leds av Statens geotekniska institut, SGI, och drivs tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kalmar kommun, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Konstkiosk. Projektet får stöd av forskningsrådet Formas. Konstkiosk har fått stöd även av Statens kulturråd och Smålandstriennalen 2023 som finansierades av Postkodstiftelsen, Statens kulturråd, Regionerna i Jönköping, Kronoberg och Kalmar.

Läs mer om Konstkiosk (Konstkiosk.se)
Läs mer om COALA (SGI.se)

Relaterade sidor: