Miljontals ton kasserad svampkompost kan användas till hållbar odling
Förbrukat odlingssubstrat från kommersiell svampproduktion kan bli en kraftfull resurs inom trädgårdsodling. Detta är nämligen en väldigt näringsrik biprodukt som kan minska behovet av både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det visar forskare från SLU i en nyligen publicerad studie.
Matsvampar som champinjon och ostronskivling odlas i ett kompostmaterial som slängs när svamparna har skördats. I Europa produceras mer än tre miljoner ton sådan kompost enbart från champinjonodlingar.
– Det här blir väldigt mycket avfall som idag inte används till något, men avfallet från svampodling är näringsrikt och har en rik mikroflora som kan vara gynnsam för jordhälsan. I en ny studie har vi därför undersökt olika egenskaper hos kompostmaterial som det har odlats champinjoner eller ostronskivlingar i, berättar Samar Khalil, en av SLU-forskarna bakom studien.
Svampkompost kan ersätta torv
Idag använder europeiska odlare stora volymer planteringsjord baserad på torv från vitmossa (Sphagnum), eftersom den är billig, bra på att hålla vatten och lämpar sig väl för näringsutbyte mellan substratet och det som odlas. Men vitmossetorv är inte en förnybar resurs och enligt EU:s direktiv behöver beroendet av torv minska.
Forskarna analyserade näringsinnehållet i kompostmaterialen, men också egenskaper som den rika mikrobiella mångfalden för med sig. Bland annat utvärderades materialens potential att stimulera tillväxt hos odlade växter, och att hämma mikroorganismer som orsakar växtsjukdomar.
SLU-forskarnas slutsats är att förbrukad svampkompost är en kraftfull resurs för trädgårdsodling. Kompost från champinjonodling är till och med mer näringsrik än den torvbaserade jord som finns i handeln. Och i kompost från både champinjon- och ostronskivlingsodling fanns ett rikt myller av mikroorganismer, inklusive sådana som visade sig kunna hämma patogener som orsakar växtsjukdomar.
Minskad klimatpåverkan
Genom att ersätta torvbaserad jord med svampkompost kan trädgårdssektorn minska sitt koldioxidavtryck, då komposten minskar behovet av både syntetisk gödsel och bekämpningsmedel.
– För att säkra livsmedelsförsörjningen till en växande befolkning i en föränderlig värld behöver vi ta fram motståndskraftiga odlingssystem. Att använda kasserad svampkompost har många fördelar för trädgårdsodlingen: minskad miljöpåverkan, friskare växter och mindre bekämpningsmedel, säger Ramesh Vetukuri, en annan SLU-forskare bakom studien.
– Nedbrukning av svampkompost kan också vara ett sätt att möjliggöra odling av livsmedelsgrödor i jord med förhöjda halter av tungmetaller eller andra föroreningar. Det beror på att mikrobsamhället kan omvandla föroreningarna till ämnen som inte tas upp lika lätt av grödorna, eller är mindre giftiga. Det här kan verkligen visa sig vara ett mångfacetterat material med många möjligheter! Det känns jätteroligt att kunna omvandla en restprodukt till något så här användbart, avslutar Samar.
Kontaktperson
Samar Khalil, forskare
Institutionen för biosystem och teknologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
040-41 53 35, sammar.khalil@slu.se
https://www.slu.se/cv/sammar-khalil/
Den vetenskapliga artikeln
Samar Khalil, Preeti Panda, Farideh Ghadamgahi, Ana Barreiro, Anna Karin Rosberg, Maria Karlsson, Ramesh R. Vetukuri. 2024. Microbial potential of spent mushroom compost and oyster substrate in horticulture: Diversity, function, and sustainable plant growth solutions. Journal of Environmental Management. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2024.120654