Fakta:
Läs mer om fruktträdskräfta i faktabladet Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge - fakta för dig som odlar äpple.
Larisa Gustavson och hennes forskning skildras i forskarporträttet Äppeldetektivarbete på genomnivå.
Mindre skördar och sämre kvalitet på äpplena, det är några effekter av fruktträdskräftan, den mest förödande sjukdomen i svenska äppelodlingar. För att hitta smittan i ett tidigt skede tränas nu sökhundar, vilka på sikt skulle kunna användas för att stoppa import av infekterade plantor.
Svampsjukdomen fruktträdskräfta drabbar ungefär 10 procent av alla träd, men det varierar kraftigt mellan olika odlingar och i vissa fall skadas över 70 procent. När svenska odlare köper in plantor från andra länder så kan den oönskade svampen smyga sig med obemärkt.
– Hur lång tid det tar innan sjukdomen visar sig skiljer sig åt, men det kan handla om upp till några år, säger Larisa Gustavsson, forskare vid SLU.
Bekämpningsmedel mot svampen är både svåra att få tag på och omfattas dessutom av ett strängt regelverk. Genom ett samarbete med en hundtränare hoppas nu Larisa Gustavsson och hennes kollegor hitta en ny lösning, som på sikt skulle kunna stoppa införseln av smittade fruktträd i landet.
– Den här smittade vi för två veckor sedan, berättar hon när hon knipsar av stammen på ett äppelträd.
Stamdelarna överlämnar hon sedan tillsammans med sporer i varierande koncentrationer till hundinstruktören Marie Koenen.
– På så sätt kan instruktören se hur stark doft som krävs för att hundarna ska reagera, säger Marie Koenen, projektledare och VD vid företaget Byrackaforever.
En utmaning är att få fram så rena dofter som möjligt.
– Tar vi hela stammar så vet vi ju inte om hundarna reagerar på andra saker, till exempel cellulosan. Vi vill ha så mycket fruktträdkräfta som möjlig, men så lite träd som möjligt.
Marie Koenen doserar ut ett sporprov i ett smalt plaströr, som därefter läggs i en av 12 koppar på en karuselliknande ställning. Därefter hämtas Myrra, en tvåårig beagle, som på givet kommando söker av alla karusellens koppar. Hon nosar sig snabbt och metodiskt fram till koppen som innehåller sporer från fruktträdskräfta, markerar och belönas direkt av föraren.
I projektet Detektion av fruktskadegörare med specialsökhundar medverkar utöver SLU bland andra Kiviks musterier, Äppelriket och Green Innovation Park. Resultaten bekräftar redan nu att hundar kan hitta fruktträdskräfta, men det finns även större potential.
– Hundar kan användas till mycket, vi har även diskuterat att träna dem på kärnhusröta.
Fruktträdskräfta visar sig genom en brunaktig fläck på trädets stam, men unga plantor kan bära på smittan innan fysiska symptom är synliga. För att stoppa införsel av sjuka träd i denna tidiga sjukdomsfas måste hundarna lära sig doften av ett nyligen smittat träd. Ett tätt samarbete mellan forskare och hundinstruktören krävs för att detta ska lyckas. Larisa Gustavssons mångåriga erfarenhet av äppelträd garanterar att hundarna får träna på ett sätt som leder till att de med stor säkerhet upptäcker de träd som är smittade, men ännu inte har utvecklat de karaktäristiska bruna fläckarna.
På 10 års sikt tror Larisa Gustafsson att sökhundar kan användas vid import av plantor, och på så sätt hindra sjukdomen från att komma in i landet.
– Det återstår en hel del arbete med hur vi ska verifiera att hundarna markerar på smittan och ingenting annat, men projektet har gett oss mycket värdefull kunskap.
Text: Karin Montgomery
Läs mer om fruktträdskräfta i faktabladet Fruktträdskräfta, ett samlat kunskapsläge - fakta för dig som odlar äpple.
Larisa Gustavson och hennes forskning skildras i forskarporträttet Äppeldetektivarbete på genomnivå.
Larisa Gustavsson, forskare
Institutionen för växtförädling
larisa.gustavsson@slu.se, 040-41 51 63, 070-2858114
Om projektet: Detektion av fruktskadegörare med specialsökshundar
Se nyhetsinslag i Svt Nyheter: Peggys nos ska rädda landets äppelodlingar
Fler artiklar om äpplen finns på slu.se/apple