Sommaren 2023 var ett besvärligt år för jordbruket. Ojämna vattenflöden ställde till det för skörden. I samband med World Soil Day den 5:e december arrangerades ett webbinarium vid SLU med utgångspunkt i klimatförändringarnas effekter i jordbruket. Fokus var på hur sektorn och samhället kan anpassa sig till det nya klimatet genom bland annat förbättrad vattenhantering och markvård.
För att kunna leverera mat på bordet behöver svenskt lantbruk en större buffert mot klimatförändringarnas effekter. Både för lite och för mycket vatten kan skada marken och livsmedelsproduktionen. Det blev extra tydligt sommaren 2023 som började med en mycket torr period för att sedan övergå i en rejält blötare säsong. Det innebar ekonomiska konsekvenser och markskador för enskilda lantbruksföretag.
Enligt beräkningar väntas odlingssäsongen bli allt blötare framöver, särskilt i sydvästra Sverige. Men även torra perioder kommer bli vanligare, berättade professor Jennie Barron under webbinariet.
Stora investeringar behövs
För att komma åt problemen som klimatförändringarna medför krävs att inte enbart lantbruket och växtodlingssektorn vidtar åtgärder, utan hela samhället behöver göra stora investeringar för att bygga ut och rusta upp infrastruktur för vattenhantering så som diken och rörledningar. Hanteringen av vatten i jordbrukslandskapet är en större problematik som kräver att markägare går samman för att sätta in åtgärder. Eftersom vattnet rör sig genom landskapet från en plats till en annan räcker det inte att en enskild markägare tar ansvar.
Underhållet av den infrastruktur som finns i Sverige för att föra bort överflödigt vatten från åkermarken är kraftigt eftersatt. Diken, som är väsentliga i det här avseendet, är byggda för en annan tid med ett annat klimat. De är underdimensionerade och har inte tagits om hand för att hålla över tid, framhöll flera talare vid webbinariet.
Åtgärder här och nu
Lantbruket och rådgivningen kan göra mycket konkreta insatser för att stärka motståndskraften mot klimatförändringarna, och mycket görs redan. Exempelvis att hålla marken bevuxen hela året och minska plöjningen. Men det är många parallella kriser som behöver tas hänsyn till. Investeringar i bevattning behövs för torra perioder, liksom investeringar i väl dimensionerade dräneringssystem och diken behövs för blöta perioder.
Markstrukturen är A och O för att klara av ojämna vattenflöden, framhölls av flera talare under webbinariet. Med en god markstruktur kan vattnet hållas bättre i marken och göras tillgängligt för grödornas rötter. Det minskar också risken för markpackning som annars är en större risk när marken är för blöt.
Staten bär det yttersta ansvaret
Webbinariets panelsamtal avslutade med ett tydligt budskap: jordbrukets överlevnad i ett förändrat klimat är statens yttersta ansvar. Långsiktiga stöd till att bygga ut infrastrukturen och förenklad lagstiftning för att kunna sätta in snabba åtgärder är viktigt. Exempelvis är processen för att få till stånd markavvattning för tungrodd. I slutändan är det inte bara lantbrukarna, utan också allmänheten, som behöver betala priset i form av mycket ojämn tillgång på mat.
