Klövvilt förser oss människor med många viktiga så kallade ekosystemtjänster som att skapa livsmiljöer för många växter och djur och bidra till rekreation och viltturism. Men klövviltet orsakar också skador på grödor och ekonomiskt viktig skog. När många klövviltsarter ökar i antal ökar därför också risken för intressekonflikter.
– Det finns behov av förvaltningsstrategier med dubbla målsättningar; att både minska skador och beakta positiva aspekter med klövvilt, säger Anna Widén, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
En framgångsrik strategi skulle kunna vara att lyfta blicken över markanvändnings- och markägargränser och skapa en variation av klövviltstätheter i landskapet med hänsyn till klövviltets beteende. Det visar resultaten av Anna Widéns avhandling där hon undersökt hur foder, undvikande av fara samt temperatur påverkar hur klövvilt använder landskap med jord- och skogsbruk, samt människans roll i att forma klövviltets beteende.
Skog nära attraktiva grödor betades mer
I större landskapsexperiment där både foder och nivån av fara manipulerades kunde Anna Widén visa att båda dessa faktorer påverkade hur klövvilt utnyttjande jordbruksfält och skogsbestånd. Resultaten visar att de grödor som odlas på jordbruksfält har stor betydelse för skadorna vilt gör på fälten, men även på närliggande skog.
– Skogen i närheten av attraktiva och näringsrika grödor betas mer, än skog runt mindre attraktiva grödor, säger Anna Widén.
För att undersöka hur vilts undvikande av fara påverkar skador på grödor utfördes ett experiment där olika typer av ljud spelades upp på jordbruksfält. Resultaten visar att det går att manipulera fara med hjälp av ljud och att skadorna minskade signifikant i de områden där ljud hade spelats upp, det ljudet som var mest skrämmande var människor som samtalade.
Genom att analysera GPS data hos älg, rådjur och kronvilt kunde Anna visa att alla dessa arter anpassade sitt habtiatval när temperaturen steg genom att välja områden som gav mer skugga.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att föda, undvikande av fara samt temperatur alla påverkar hur klövvilt använder sig av landskapet och var de gör skada. Det är därför viktigt att ta hänsyn till vad som påverkar klövvilts beteende i framtida förvaltning, för att kunna utforma nya mer effektiva förvaltningsmetoder med mål att minska konflikten.
– Vi får inte glömma bort oss själva i den här ekvationen; det är våra handlingar och åtgärder som påverkar klövviltets beteende och nyttjande av landskapet, säger Anna Widén.
