Den biologiska mångfalden i alla Sveriges landskapstyper är hotad. Det behövs reformer, i politiken och i praktiken, för att vi ska kunna uppnå våra miljömål och ha livskraftiga landskap i framtiden. Men hur kan detta ske? I ett nytt forskningsprogram, LAND-PATHS / Landsvägar, ska nya strategier tas fram för en hållbar framtid med fungerande ekosystem för fortsatt välstånd.
Forskningsprogrammet finansieras med 45 miljoner kronor av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Uppsala universitet leder programmet i samarbete med forskare från SLU, Södertörns högskola och Stockholm Resilience Center. Fyra av de fem delprojekten i programmet kommer att ledas av forskare vid SLU.
Målet med LAND-PATHS är att ta fram nya strategier för planering, styrning och beslut som stärker landskapets biologiska mångfald och som gynnar en hållbar användning av naturens olika funktioner. Programmet är tvärvetenskapligt genom att forskare från många olika akademiska områden deltar, men tanken är också att ny kunskap ska utvecklas i samverkan med intressenter i olika landskap – och tillsammans med allmänheten.
Forskningsprogrammet inriktas på fem typer av landskap som studeras i varsitt delprojekt: skog, hav och kust, odlingslandskap, stad och fjäll. Delprojekten ska undersöka hur allt från förvaltning och praktik till värderingar och politik, påverkar användningen av landskapens många funktioner och deras biologiska mångfald. En genomgående fråga är hur allt detta kan förändras i en hållbar riktning. Mot slutet av programmet ska också ett manifest för hållbara ”landsvägar” utarbetas i samverkan mellan alla aktörer, med konkreta förslag på beslut inom politik och bland myndigheter.
Programmet har en stor betoning på engagemang bland alla som använder landskapet, inklusive allmänheteten, och satsar på bred kommunikation och kontinuerlig dialog mellan forskare, beslutsfattare, ekonomiska aktörer och allmänhet.
– Ett brett engagemang ökar sannolikheten för att de policyförslag som vi arbetar fram ska vinna brett stöd. För att skapa brett engagemang innehåller LAND-PATHS ett stort kommunikativt projekt, som ska nå ut till allmänheten och inbjuda till dialog och samverkan, säger Stina Powell, forskare vid Institutionen för stad och land och involverad i delprojektet om skogliga landskap.
Programmet finansieras med 45 miljoner kronor av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten och kommer att sträcka sig över fem år (2022-2027). Projektledare är Malgorzata Blicharska vid Uppsala universitet, som tidigare också har varit forskare vid SLU Centrum för biologisk mångfald.
Vid SLU medverkar Marcus Hedblom (urbana landskap), Sara Holmgren och Stina Powell (skogliga landskap), Tuija Hilding-Rydevik och Tommy Lennartsson (jordbrukens landskap), alla från Institutionen för stad och land, samt Per Sandström, Gun Lidestav och Stefan Sandström (fjällens landskap) från Institutionen för skoglig resurshushållning i Umeå. I programmet samarbetar SLU med forskare från Uppsala universitet, Södertörns högskola samt Stockholm Resilience Center.
Marcus Hedblom vid Institutionen för stad och land på SLU kommer att leda delprojektet om urbana landskap:
– Vi kommer att titta på varför grönytorna i städer fortsätter att minska, trots all kunskap om naturens och den biologiska mångfaldens betydelse för människor och natur i städer. Vi kommer också att undersöka hur biodiversitet påverkar människor i ett landskapsperspektiv och hur befintlig kunskap kan implementeras genom att medvetet designa multisensoriska utomhusmiljöer som är rika på biologisk mångfald.
Tuija Hilding-Rydevik, SLU Centrum för biologisk mångfald, leder ett annat av delprojekten:
– Syftet med delprojektet om jordbrukslandskapet är att sätta målet om styrning mot multifunktionella jordbrukslandskap i relation till EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) 2023-2027. Vi behöver veta mer om de förhållanden som påverkar jordbrukares vilja att acceptera kompensation i relation till biologisk mångfald. Mer kunskap behövs också om vad multifunktionalitet utgörs av ur perspektivet biologisk mångfald, samt hur CAP påverkar detta.
 |
Marcus Hedblom, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618671041 Läs mer om Marcus Hedblom på hans CV-sida |
Tuija Hilding-Rydevik, professor emerita, SLU Centrum för biologisk mångfald, +46703630059
Sara Holmgren, forskare, avdelningen för miljökommunikation, SLU, +4618673804
Läs mer om Sara Holmgren på hennes CV-sida
Skicka e-post till: sara.holmgren@slu.se