SLU-nyhet

”Fångsterna måste minskas kraftigt om vi ska få tillbaka den stora strömmingen i Bottniska viken”

Publicerad: 24 oktober 2022
Strömming under vatten

Både det lokala kustfiskets fångster och provfisken visar samma sak: det är brist på stor strömming längs kusten i Bottniska viken. I förra veckan kom beslutet från EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Östersjön. I Bottniska viken sänks kvoterna med 28 % jämfört med 2022, till en fångst på max 80 047 ton. Kvotbeslutet ligger i linje med hållbarhetsmålet för EU:s fiskeripolitik – MSY, men analyser från SLU visar att sänkningen inte är tillräcklig för att öka andelen stor strömming i beståndet.

- De analyser vi gjort visar att om vi fortsätter att fiska i enlighet med dagens MSY-mål (f-msy*) så kommer andelen stor strömming att fortsätta att minska, säger Lovisa Wennerström, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) gjort beräkningar av hur mycket fisket (fiskeridödligheten) i Bottniska viken måste minska för att återställa åldersstrukturen till tidigare nivåer, där andelen äldre strömming i beståndet var högre. Analyserna visar att på bara några få år har andelen strömmingar som är fem år eller äldre sjunkit med drygt 30 procent om man jämför åren 2015-2021 med åren 1980-2014. Samtidigt har beståndet blivit mindre, vilket sammantaget innebär en stor minskning av den stora strömmingen.

- Fångsterna av strömming i Bottniska viken måste minskas kraftigt om vi ska få tillbaka den stora strömmingen. Om vi vill ha samma andel stor strömming som det i genomsnitt fanns i beståndet före 2015, så måste fiskeridödligheten minskas till 20-40 procent av F-msy under tiotals år. Strömmingen är en relativt långlivad art så det tar lång tid att återuppbygga åldersstrukturen, säger Lovisa Wennerström.

Fiske enligt MSY förändrar storleksstrukturen

Strömmingen i Bottniska viken är ett av de fiskbestånd som förvaltas inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Målet för den förvaltningen är fiske på en nivå som medger ett så högt uttag av biomassa (vikt) som möjligt (MSY - maximum sustainable yield) utan att beståndens ungfiskproduktion riskeras på lång sikt.

Fiske i enlighet med MSY leder dock ofta till att ett fiskbestånds storleksstruktur förskjuts mot mindre storlekar eftersom fisket riktas mot större och äldre individer. Denna problematik framträder extra tydligt för strömmingen i Bottniska viken eftersom beståndet har haft en, för kommersiella fiskbestånd, ovanligt låg exploateringsgrad ända in på 2000-talet. När fisket under senare år ökat mot MSY har storleksfördelningen snabbt förändrats.

Central art för Östersjöns ekosystem

Den stora strömmingen är viktig för det lokala kustfisket, som fiskar strömming för humankonsumtion. Stor strömming spelar också en helt central roll i Östersjöns ekosystem. Större, äldre individer bidrar generellt mer till reproduktionen än yngre, mindre individer.

- Strömmingen är viktig som föda för rovfiskar, säl och skarv, och den har själv visat sig vara en viktig rovfisk på spigg. Minskningen av större strömming kan därför vara en bidragande orsak både till att sälen har blivit magrare och att spiggbeståndet vuxit kraftigt. Ett mycket större spiggbestånd har i sin tur negativ påverkan på lokala bestånd av gädda och abborre eftersom spiggen äter upp deras ägg och larver, säger Lovisa Wennerström.

Forskare manar till försiktighet

Åldersstrukturen påverkas inte enbart av fisket, utan beror också av naturligt varierande faktorer som rekryteringen av ungfisk och dödlighet till följd av predation och svält.

- För att kunna göra den här framtidsprojektionen så har vi fått göra uppskattningar av dessa faktorer, vilket förstås leder till osäkerheter i analyserna. Men med tanke på att det bara krävs några få år för att förskjuta ett bestånds åldersfördelning mot yngre individer medan det kan ta decennier att bygga upp det igen, så uppmanar vi politiker och förvaltare att vara försiktiga och verka för en minskad fiskeridödlighet, säger Lovisa Wennerström.

Fakta:

* F-msy = Det fisketryck som på lång sikt kan ge maximal hållbart uttag, MSY. MSY (Maximum Sustainable Yield, på svenska ungefär Maximal Hållbar Avkastning) är ett i första hand teoretiskt koncept om hur man kan få ut så stora fångster som möjligt från ett fiskbestånd utan att riskera beståndets återväxt på lång sikt.  Konceptet bygger på att tillväxten i en population är täthetsberoende, så att när antalet fiskar i ett bestånd minskar till följd av fiske kommer tillväxthastigheten och reproduktionen hos de kvarvarande individerna att öka. Dessutom ska en tillräckligt stor mängd lekmogen fisk lämnas kvar i havet för att garantera återväxten.

*Sill och strömming är samma art – cluphea harengus. Vad fisken kallas beror på var den fiskats. Namnet strömming användes för sill fångad i Östersjön norr om Kalmar, längre söderut och på Västkusten används namnet sill. Även om arten är densamma så ändrar fisken utseende ju längre norrut i Östersjön man kommer, och ju längre vattnets salthalt blir. En sill från Västkusten har kortare huvud och är fetare än en strömming från Östersjön.


Kontaktinformation

Lovisa Wennerström, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
lovisa.wennerstrom@slu.se, 010-478 41 57