Går det att skydda mer skog på frivillig väg?

Däremot finns viss öppenhet för att utveckla andra mervärden i skogen. Då handlar det om sociala värden som har att göra med rekreation, upplevelse och arv och tradition.

Skogsägarna är olika och det är därför svårt att nå alla med samma styrmedel. Det visar en enkätstudie som publicerades 2021. Vanliga styrmedel inom skogsbruk och naturvård är lagstiftning, ekonomiska incitament och/eller kostnader, information och kunskapshöjande insatser.

Mer naturvård på frivillig väg?

Studien visar att endast en mindre grupp skogsägare är positiva till att frivilligt göra mer för naturvården. Det handlar bland annat om högutbildade, kvinnor och de som äger små arealer skog och som inte bor i anslutning till sin skog.

En annan mindre grupp är negativa till att göra mer för naturvård, men är däremot öppna för åtgärder som handlar om att föra vidare traditioner, knyta an till sitt ursprung och sköta skogen för kommande generationer och för estetiska värden och rekreation.

Vad vill den stora massan?

Den stora massan av skogsägare som står någonstans mellan de ovan nämnda grupperna är kanske av störst intresse. Studien visar att de å ena sidan är nöjda med nivån på sina frivilliga insatser, men å andra sidan är de inte starkt avvisande till förslag om strukturella förändringar som till exempel tydligare och enklare lagstiftning.

– Det tolkar jag som en möjlighet, säger företagsekonomen Brian Danley vid Uppsala universitet, en av forskarna som gjort studien. De som inte har stark åsikt är troligen öppna för nya former av styrmedel som till exempel uppmuntrar till att utforska alternativ skogsskötsel som främjar både personliga önskemål och miljömålen. Så länge markägarnas frihet under ansvar bibehålls finns det utrymme för förändring.

Styrmedel bör anpassas

Men den stora gruppen skogsägare är också heterogen och en lärdom av studien skulle kunna var detta: Styrmedel som exempelvis rådgivning, informationskampanjer och olika former av incitament bör utformas för att nå olika typer av skogsägare.

– Man ska komma ihåg att även en person som har intagit en neutral åsikt kan svänga åt olika håll, så det bör också finnas med vid utformning av olika typer av styrmedel, säger statsvetaren Therese Bjärstig, Umeå universitet.

Enkätstudien utfördes 2015 och finansierades av dåvarande forskningsprogrammet Future Forests med pengar från forskningsstiftelsen Mistra.