Fakta:
KvarkenSat är en mycket liten LEO-satellit som kommer att kretsa runt jorden på en höjd av bara några hundra kilometer. Namnet LEO är en förkortning av Low Earth Orbit. I en låg omloppsbana kretsar en satellit runt jorden på ca 1,5 timme.
Den två kilo lätta KvarkenSat är 20 centimeter hög och 10 centimeter bred. Liksom en vanlig satellit har den antenner, en dator och ett elsystem med solceller och batterier, samt olika datainsamlingsenheter, eller den så kallade nyttolasten. Alla dessa enheter är mycket kompakta.
Satelliten är en teknikdemonstration av en enhet med sex styrmotorer, utvecklade av företaget Aurora Propulsion Technology, som används för att justera satellitens position och förhindra rotation. Driften av modulens motorer bygger på avdunstning av vatten och snabb utlösning av vattenånga ur munstycken på satelliten så att satelliten rör sig i önskad riktning. Att testa modulen kommer att hjälpa företaget att utveckla hållbara lösningar för att ta satelliter ur omloppsbana och därmed minska mängden rymdskrot.
Resten av satellitens nyttolaster sänder olika observationer till mottagningsstationen i Vasa. Den mycket kompakta hyperspektrala kameran, som utvecklats av VTT, kan ta bilder av Kvarkenregionen och andra intressanta platser med olika våglängder. Bilderna kan användas för att övervaka, analysera och modellera egenskaperna hos land, hav och vegetation samt för att upptäcka utsläpp och föroreningar.
Fartygs rörelser i Bottenviken och andra havsområden kan övervakas med hjälp av AIS-mottagaren som ingår i nyttolasten. Enheten, byggd vid Aalto-universitetet, tar emot signaler från det automatiska fartygsidentifieringssystemet, vilket ökar säkerheten för fartyg. AIS-systemet tillhandahåller till exempel identifieringsinformation för fartyg och deras position, riktning och hastighet.
Satelliten har även en GNSS (Global Navigation Satellite System)-mottagare som inte tidigare använts på nanosatelliter. Det gör det möjligt för KvarkenSat att utföra precisionspositionering genom att ta emot data för att bestämma dess plats. Av särskilt intresse är användningen av det europeiska satellitpositioneringssystemet Galileo för att mäta KvarkenSats exakta position. Positioneringsdata kan även användas till exempel för atmosfärisk forskning.