Förordar mix av klimatåtgärder som tar hänsyn till kostnader och vem som betalar

Det har knappast undgått någon att klimatmål, nationella såväl som internationella, inte kan uppnås utan uppoffringar eller kostnader. Det är därför av stor vikt att välja den kombination av åtgärder som gör det möjligt att uppnå mål till minsta möjliga kostnad  för samhället.  I stort sett alla i samhället förlorar på att betala mer än vad som behövs för att nå ett visst klimatmål. Negativa utsläpp, dvs. upptag av koldioxid från atmosfären, med naturbaserade metoder som ökar upptaget av koldioxid i mark och biomassa, har under en längre tid betraktats som en billig åtgärd. Kostnadseffektivitet är en viktig aspekt, men även vem eller vilka som får bära kostnaden för olika åtgärder, påverkar möjligheten att få stöd för att genomföra åtgärder i praktiken.

I en nyligen publicerad studie har Ing-Marie Gren och Wondmagegn Tirkaso beräknat vilka kostnader och fördelningseffekter som uppkommer om svenska klimatmål nås genom negativa utsläpp respektive minskade utsläpp av växthusgaser från transporter och konsumtion av livsmedel. De negativa utsläppen i studien åstadkoms med ökad kolsänka (åtgärder på skogsmark, plantering av träd på impediment och jordbruksmark samt återvätning av dränerade torvmarker) och installation av koldioxidinfångare (bio-CCS och CCS). Utsläppen reduceras genom minskad förbrukning av diesel och bensin för transporter och minskad konsumtion av kött och mejeriprodukter.

Alla dessa förändringar för med sig någon form av kostnad för någon part. En ökad kolinlagring (negativa utsläpp) kan t.ex. leda till minskade vinster för markägare och investeringskostnader för CCS-anläggningar. Samhällets kostnader för minskade utsläpp utgörs av konsumenternas välfärdsförluster i form av högre priser, minskat resande och begränsningar i kosten. Vid beräkning av kostnader för de olika åtgärderna tog forskarna också hänsyn till kostnaden för den risk som uppstår i och med att effekterna av negativa utsläpp är betydligt mer osäkra än effekterna av minskade utsläpp från transporter och konsumtion av livsmedel. Kolsänkan i skog och mark beror på flera olika faktorer som är svåra att förutse, såsom temperatur och nederbörd. Även när denna ”osäkerhetskostnad” beaktas är kostnaden av att minska utsläppen eller öka upptaget med ett ton koldioxidekvivalenter särskilt hög för minskad konsumtion av livsmedel – den kan vara fem gånger högre än kostnaden för ökad kolsänka. Orsaken till denna högre kostnad är att animalieprodukter värderas högt av konsumenterna, och att det därmed krävs kraftiga prishöjningar för att förändra konsumtionsmönstren på ett genomgripande sätt.

En kostnadseffektiv kombination av åtgärder för att minska utsläppen kommer med andra ord att innehålla en hög andel negativa utsläpp, särskilt i form av ökad kolsänka på skogs- och jordbruksmark. Klimatnyttan av en viss samhällsekonomisk kostnad blir då betydligt högre med än utan denna åtgärd. Studien visar att vid en kostnad på t.ex. 10 miljarder kronor blir minskningen av koldioxid drygt 9 miljoner ton koldioxid när negativa utsläpp ingår i strategin medan den blir ca 5 miljoner ton när så inte är fallet.

Eftersom en stor del av kolsänkan genomförs i län med relativt låg inkomst per capita i Sverige finns en risk att län med låga inkomster får betala en stor del av den totala kostnaden. Studien visar dock att strategier som inkluderar negativa utsläpp kan minska denna snedfördelning jämfört med strategier utan negativa utsläpp. Anledningen är att flera län med låga inkomster annars skulle ha behövt minska utsläppen från transporter i högre grad för att uppnå det givna klimatmålet.

– Våra resultat kan vara ett bra underlag vid utformning av politiska styrmedel, t.ex. klimatskatter och subventioner, som särskilt gynnar negativa utsläpp. Det ger mest klimatnytta av insatta medel, säger Ing-Marie Gren.

Kontaktperson

Ing-Marie Gren, professor emeritus
Institutionen för ekonomi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
ing-marie.gren@slu.se, 018-67 17 53
https://www.slu.se/cv/ing-marie-gren2/

Artikeln

Gren, I-M. & Tirkaso, W.  2021. Costs and equity of uncertain greenhouse gas reductions: fuel, food and negative emissions in Sweden. Energy Economics 104. https://doi.org/10.1016/j.eneco.2021.105638