Hösten 2019 startades ett projekt på SLU där Sigrid Agenäs, professor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, tillsammans med en stor grupp forskare, tittar på möjligheten att ha kvar kalvarna hos kon längre tid. Forskningen fick initialt 4,5 miljoner kronor från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen och har senare också stöttats av Formas och Kjell och Märta Beijers stiftelse. Nu skjuter Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen till ytterligare 3,7 miljoner kronor för att fortsätta utveckla systemet med kalv hos i ko i högavkastande mjölkproduktion. Stiftelsen stöttar även ett forskningsprojekt om foder till kor på 2,5 miljoner kronor. Målet är att hitta foder som är mer hållbart och bidrar till minskade metan-utsläpp.
Mjölkkor och kalvar tillsammans
Mjölkproduktion utgör en mycket central del i det svenska livsmedelssystemet och mejeriprodukter har en tydlig roll i vår kost. Sverige ligger långt fram gällande djurhälsa, djurvälfärd och klimatpåverkan, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar inom dessa områden.
Hittills har kalvarna i ko/kalv-projektet fått röra sig fritt men har inte kunnat följa med korna överallt i systemet, till exempel dit korna går för att äta grovfoder och för att mjölkas. Det här har inneburit att kor och kalvar kunnat träffas när som helst på dygnet, men de har inte varit tillsammans hela tiden och det ökar deras intresse för att dia från fler kor än den egna mamman.
– Fördelen med det är att kalvarna kanske är lite mer förberedda för separation från mamman, men det kan leda till smittspridning i besättningen. Med den nya finansieringen kan vi testa lösningar där kalvarna kan följa korna under större del av dygnet, säger Sigrid Agenäs.
För att kunna svara på när det är bäst tidpunkt att avvänja och separera kalven från kon behövs mer kunskap.
– Avvänjning vid fyra månader, när kalvarna i projektet har vägt omkring 200 kg, har fungerat bra men vi behöver ta reda på om det finns fördelar med att ha dem tillsammans ännu längre tid. Vi behöver också mer kunskap om hur avvänjning och separation skall ske, säger Sigrid Agenäs, professor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård och ansvarig för projektet.
Parallellt undersöks mjölkavkastningen, brunst och dräktighet, kalvarnas tillväxt och hur de kvigkalvar som föds i projektet fungerar när de har vuxit upp och börjar producera mjölk. Detta kommer att ge information som är helt avgörande för lantbrukare som är intresserade av att hålla kor och kalvar tillsammans.
Foderforskning som bidrar till minskat metan-utsläpp
Livsmedelsproduktion från idisslare passar väl för svenska förhållanden, men kommer att behöva anpassas för att uppfylla klimat- och hållbarhetsmål. Bidraget från idisslare till jordbrukets utsläpp av växthusgaser sker främst på grund av metanutsläpp från mag- tarmkanalen och från flytgödsel. Tidigare resultat har visat att fett kan minska metanproduktionen hos mjölkkor med 20% utan någon negativ effekt på mjölkproduktionen.
Nu vill Mohammad Ramin, forskare vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, utvärdera effekten av att använda högfettshavre i stället för korn eller vete, och även jämföra med kallpressad rapskaka (biprodukt från produktion av rapsolja) i foderstater till mjölkkor. I projektet kommer en automatiserad teknik för att mäta gasproduktion att användas att jämföra metan-utsläpp mellan olika typer av högfettshavre kombinerat med gräs- eller majsensilage.
– Med denna metod kan vi undersöka ett stort antal foderprover samtidigt för att sedan välja ut några för noggrannare utvärdering på levande djur. Vi kommer även mäta metanproduktion från träck som vi samlar upp från korna för att mäta det totala utsläppet av metan, säger Mohammad Ramin.
Mats Landén, styrelseordförande vid Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen, menar att forskningsprojekten är spännande och tar sig an viktiga nyckelfrågor.
– Forskningen är avgörande för att finna lösningar som är hållbara både ur ekologiskt och ekonomiskt, så väl som hälso- och välfärdsperspektiv. Både för våra lantbrukare och djuren, ja för oss alla i förlängningen. Vi är väldigt positiva till utfallen av projekten vi stöttat hos SLU hittills och ser med stort intresse fram emot att ta del av resultaten från både Mohammads och Sigrids forskning.
Pressbilder
Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta ämne. Klicka för högupplöst bild. Källa ska anges.
Ko som äter ur en GreenFeed som mäter metanutsläpp. Foto: Mohammad Ramin.
Sigrid Agenäs tillsammans med några av korna och kalvarna som deltar i hennes forskning. Foto: Jenny Svennås-Gillner
