SLU-nyhet

Blandade åsikter om klimatmärkning av livsmedel bland konsumenter

Publicerad: 11 maj 2020
Foto på köttdisk i stormarknad

Klimatmärkning är ett politiskt styrmedel som kan användas för att påverka konsumenters inköp av livsmedel, och enligt en ny studie tycks de flesta konsumenter inte ha något emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock inte alls veta hur klimatet påverkas av deras inköp, och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en konsumentundersökning gjord av forskare från SLU och Lunds universitet.

Produktionen av livsmedel står för en betydande del av de totala utsläppen av växthusgaser, och för att minska effekterna på klimatet måste konsumtionen förändras. Ett sätt att få konsumenter att handla mer klimatvänligt är att ge information om varornas utsläpp av växthusgaser på förpackningarna. Forskare från AgriFood Economics Center – ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet – har undersökt hur konsumenter reagerar när olika köttprodukter är märkta med hur mycket de påverkar klimatet. Resultaten har nu redovisats i en vetenskaplig artikel, men också i en populärt skriven "policy brief" på svenska.

Studien, som bygger på en enkätundersökning och ett inköpsexperiment, visar bland annat att de flesta konsumenter inte har något emot klimatmärkningen, men att så många som en tredjedel inte alls vill veta hur klimatet påverkas av deras inköp.

– Många konsumenter försöker undvika klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende, förklarar Anna Edenbrandt, forskare vid SLU och en av författarna bakom studien.

Studien visar emellertid också att även individer som inte vill veta ändå ändrar sitt inköpsbeteende när de påtvingas information om vilken klimatpåverkan deras inköp har.

– En effektiv klimatmärkning ska därför vara svår att undvika och finnas på alla produkter. En frivillig märkning där produkter som är klimatvänliga märks får mindre effekt, säger Anna Edenbrandt.

Samtidigt visar studien att klimatmärkningen har störst inverkan på de som vill agera hållbart – och att de flesta av dessa individer faktiskt vill få klimatinformation när de handlar.

Kontaktperson

Anna Edenbrandt, forskare
Institutionen för ekonomi
Sveriges lantbruksuniversitet
och AgriFood Economics Centre
anna.edenbrandt@slu.se

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Mer om studien

Svensk sammanfattning av rapporten (Policy brief)
Anna Edenbrandt. Märkning av livsmedel för ett bättre klimat – vad tycker konsumenten? AgriFood Policy Brief 2020:3.
https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1992

Artikeln i sin helhet

Edenbrandt, A. K., Lagerkvist, C. J. and Nordström, J. (2020) Interested, indifferent or active information avoider of climate labels: Cognitive dissonance and ascription of responsibility as motivating factors. (AgriFood-WP; No. 2020:1). AgriFood Economics Centre.

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Foto på köttdisk i stormarknad

Köttdisk i stormarknad. Foto: Viktor Wrange, SLU

Foto på app som visar fyra olika typer av färs med olika pris och klimatavtryck.

Exempel på inköpsalternativ i konsumentundersökningen. Siffrorna i det gråa fotavtrycket ger ett mått på utsläpp av växthusgaser. Illustration: Anna Edenbrandt