Hur får företagarna betalt för sina fantastiska hållbara mervärden?
KCF ANALYS
Tema Marknad
En personlig reflektion av Ove Karlsson, ställföreträdande verksamhetsledare för SLU Kompetenscentrum företagsledning.
"Nyligen publicerades IPCC-rapporten, den som signalerar att jordbruket behöver göra en ordentlig omställning för att minska sin klimatpåverkan. Det är mycket viktigt att förändringar sker både kraftfullt och snabbt, vår framtida existens hänger på det. Alla sektorer i samhället måste dra sitt strå till stacken.
Glädjande tar Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska Rådet, upp att jordbruket är en del av lösningen. Svenskt lantbruk (jordbruks- och trädgårdsföretag) har kommit en bra bit på vägen och kan ses som ett föregångsland i det klimatmässiga arbetet. Han konstaterar i en artikel i Land i augusti att det svenska lantbruket är ett av de mest effektiva och samtidigt mest hållbara. Lantbruket kan bli bättre men låt oss glädjas åt vad som är gjort och att vi är på rätt väg.
Många trummar också att företag ska se hållbarhet som en affärsidé. För lantbruket är och har det varit en självklarhet så länge som det funnits. Om man som företagare inte sköter om sina resurser på ett hållbart sätt så överlever man inte som företagare. Och under många år har svenskt företagande levererat stora ekologiska mervärden genom att ha höga krav på miljö- och djuromsorg. Mervärden som sannolikt är mycket uppskattat av konsumenterna. Tyvärr så har man inte fått betalt för det.
Det mesta av den svenska produktionen betalas till priser som råder på en världsmarknad. Och många av de företag som man konkurrerar med utomlands kommer inte ens i närheten av att leva upp till de svenska hållbara mervärdena. Förädlare och marknadsaktörer är i stället de som drar nytta av de mervärden som lantbruket skapar då kunderna är villig att efterfråga svenska livsmedel till högre priser. Märkningen och varumärket ”Från Sverige” har bidragit till dessa mervärden i värdekedjan men fattas i ett led. Jag ser inte dessa skyltar på gårdarna. Det hade varit ett värdefullt varumärkesbyggande för lantbrukarna om de hade synts också.
Vi upplever dock en paradox. Trots allt större ekologisk hållbarhet i primärproduktionen så har det skett till priset av en sämre ekonomisk och social hållbarhet för lantbrukarna. Från år 2000 till idag är snittförlusten minst -3% per år (inklusive ägarlön). Samtidigt har förädlare och detaljhandel vinstmarginaler på mellan +3 % till +9 %.
Hur ska då lantbrukarna kunna ta betalt för mervärdena? Ja, det verkar som att enda chansen är att själva ta sina produkter till marknaden eller hitta andra marknadsknep. Övriga aktörer (med några få glädjande undantag) bidrar inte mycket till att betala för de svenska mervärdena. Lantbrukarnas egna ägda förädlingsföretag hjälper inte till då de har världsmarknadspriser som betalningsmodell. De gör inte mycket för att skapa en unikitet för lantbrukarnas produkter som betalar för mervärdet. Detaljhandeln ska vi nog inte ens nämna. Deras fina ord om hållbarhet och stöttande av lantbruket kommer ofta på skam då signaler kommer om att deras inköpare ofta väljer billigaste pris vid inköp.
Nu måste lantbrukarna börja om på egen kula. Sannolikt är det är ofta enda chansen att få betalt för mervärdena, även om man hoppas att den befintliga värdekedjan kunnat vara en del av lösningen. Företagarna måste ta tillbaka och öka sitt marknadskunnande och vara innovativa när det gäller produktutveckling och att hitta nya vägar till marknaden. Detta gäller både bulk och nischproduktion. Då sätter man press på andra aktörer att få betalt för sina mervärden.
Marknadskunnandet är ett av de viktigaste områdena i kompetens-utvecklingen för att bygga vinst och lönsamhet, och då få ekonomisk och social hållbarhet. Även om många företagare lyckas genom att vara duktiga producenter så räcker inte marginalerna till att hantera den riskexponering som företagarna har via prissvängningar och klimatrisker. Självklart ska vi fortsätta jobba med att förbättra produktivitet och effektivitet, men ett framgångsrikt företagande handlar inte enbart om att sänka sina produktionskostnader och öka sin produktion, det handlar också om att kunna öka sina intäkter för det man säljer. För mycket fokus har varit på kostnadsminimering, nu behövs ökat fokus på intäktsoptimering. Det är faktiskt lite akut att få till det.
Detta är insikter vi jobbar hårt med i SLU Kompetenscentrum företagsledning då ökad kunskap inom marknad kan leda till ett kunnande som kan skapa en fördel. Detta behöver dock inte innebära att man alltid själv tar över förädlingen. Det kan innebära att man blir starkare i sin position i värdekedjan.
SLU Kompetenscentrum Företagsledning arbetar nu i ett Europeiskt projekt ihop med RISE som heter RUBIZMO (Rural Buziness Models) som ska utveckla företagarnas kunnande kring affärsmodeller. Här hoppas vi kunna utbilda företagare men även studenter (blivande företagare), rådgivare och andra utbildare så deras kunnande och färdigheter ökar väsentligt. Marknad är vår svagaste gren i företagandet idag då mycket av kunnandet flyttats utomlands."
Ove Karlsson