SLU-nyhet

Nya forskningsprojekt på vilt, fisk och miljö

Publicerad: 21 november 2019
Liggande dött träd i skogen. Foto.

Går det att flytta döda träd till ett nytt skogsbestånd och rädda de arter som lever på och i de döda träden? Vad styr hur länge lax stannar kvar i havet innan den återvänder för att leka? Och vilka långsiktiga effekter har olika restaureringsåtgärder på ekosystemet? Dessa är några av frågorna som nu kan få svar.

I forskningsrådet Formas årliga öppna utlysning fick i år tre forskningsprojekt från institutionen för Vilt, fisk och miljö finansiering. Här följer en kort beskrivning av de olika projekten:

 

Translokering av död ved och associerade arter: en kostnadseffektiv metod att modernisera ekologisk kompensation och restaurering?

Kan man genom att flytta döda träd och de arter som finns i och på den döda veden till ett nytt skogsbestånd, rädda dessa arter när deras skog huggs ner för gruvexpansion? Under tre år ska Joakim Hjältén och hans medarbetare studera den här nya metoden att kompensera för den skada olika typer av markanvändning kan tillfoga skogsekosystemet.

– Om nya metoden visar sig fungera kan den vara användbar inte bara vid ekologisk kompensation utan också vid ekologisk restaurering som en metod att flytta arter till områden där en livsmiljö som passar dem skapats, men dit de ej kan sprida sig på egen hand, säger professor Joakim Hjältén.

 

Påverkan av ekologisk restaurering på ekologiska nätverk av nedbrytare och vilda pollinatörer i boreala skogar

I boreala skogar bidrar nedbrytare och pollinatörer med viktiga ekosystemtjänster och funktioner. Ekologisk restaurering genom bränning och luckhuggning ger upphov till variation i skogens strukturer och ökad tillgång på död ved men hur det påverkar ekologiska nätverk är okänt.

– Projektet kommer att bidra med viktig ny kunskap till beslutsfattare och praktiker som kan bidra till nya riktlinjer för bevarandeåtgärder samt bidra med ny grundläggande kunskap om artinteraktioner i död ved, säger forskare Anne-Maarit Hekkala.

Effekter av tillväxt och genotyp på variation i livshistoria hos Atlantlax – SalmonLife

Vad är det som styr hur länge lax stannar kvar i havet innan den återvänder för att leka? Under fyra år ska Lo Persson undersöka just detta genom att titta både på genetiska faktorer hos laxen och dess tillväxt för att lära sig mer om hur detta påverkar laxens beteende.

– Genom att öka kunskapen om havsfasen i laxens liv hoppas jag kunna bidra till att förvaltningen förbättras så att vi kan ha livskraftiga laxpopulationer även i framtiden, säger forskare Lo Persson.