Uppsala
Vid Uppsala Health Summit 2019, Healthy Urban Childhoods, kommer fokus ligga på hur vi stärker barnperspektivet i stadsplaneringen för att skapa hälsosammare och mer inkluderande städer för barn.
Målet är att utveckla förslag till hur vi kan genomföra och förbättra olika strategier för stadens utveckling och planering, med hjälp av kunskap från forskning och innovationer, och att skapa nya nationell och internationella samarbeten som kan arbeta vidare på att genomföra dessa förslag.
FN-deklarationen ”the New Urban Agenda” från 2016 kommer att vara ett av våra grunddokument för programmet. FN:s samtliga medlemsstater har antagit denna som ett styrdokument, men förbättringar kan behövas som tydligt lyfter barnens behov och möjligheter för stadens utveckling.
År 2050 kommer cirka 70 % av världens barn att bo i städer. Staden kan vara en plats som erbjuder barnet många möjligheter att utvecklas positivt. Men här finns finns också mycket som hotar barnets fysiska och mentala hälsa. Dålig luft, dålig tillgång till färsk och näringsrik mat, s.k. matöknar, få platser för barns behov av vila, rörelse och lek, är faktorer som är negativa för barns fysiska och mentala hälsa.
Barns rädsla för andra barn och människor i sin omgivning, segregering och föräldrars ibland överdrivna riskuppfattning är andra faktorer som bidrar till att barn rör sig allt mindre på egen hand i staden. Barnens fysiska och mentala utveckling påverkas. I städer över hela världen ökar idag andelen barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa.
Klimatförändringar, till exempel stigande temperaturerna i städer och förändrade mönster för infektionssjukdomar, drabbar också barn och ungdomar hårdare än vuxna.
Trots god kunskap om utmaningarna och hur dessa kan mötas, och trots dedikerade delmål inom ramen för de globala utvecklingsmålen 3, 5, 10 och 11, fortsätter vi att bygga in risker för barns hälsa i städer i alla delar av världen: I fattiga regioners slumområden, där inte ens tillgång till grundläggande behov av exempel sanitet och bostäder, är uppfyllda, i höginkomstländernas socio-ekonomiskt utsatta miljöer liksom i välbärgade områden.
En väl genomtänkt stadsplanering som utgår från barns behov och inkluderar barnen i processen, kan motverka mycket av stadens negativa effekter och är av godo för alla åldersgrupper. Den barnvänliga staden bidrar till hållbar utveckling på ett flertal plan.
Programmet för Healthy Urban Childhoods utvecklas nu under ledning av Dr. Petter Åkerblom, universitetslektor vid SLU:s Institution för stad och land; Avdelningen för landskapsarkitektur.