Emil Andersson

Jag jobbar i två närliggande projekt som berör skogsmyror (Formica rufa-gruppen) och skogsbruk, tillsammans med Emma Holmström.

Ett projekt handlar om skogsmyrors överlevnad efter slutavverkning. Vi undersöker om myrkoloniernas överlevnad förbättras ifall kvarstående hänsynsträd koncentreras precis runt stacken.

I det andra projekt artbestämms skogsmyror som samlats in under riksskogstaxeringen 2021 och 2023. Vi ska jämföra hur olika miljöfaktorer korrelerar med förekomsten av skogsmyror generellt och om det finns skillnader mellan de olika arter.

Skogsmyror är karaktäristiska arter i de svenska barrskogarna, och deras stackar är också hem för många andra sorters leddjur, samtidigt som de är en viktig födokälla för bland annat hackspettar. De kan därför sägas vara nyckelarter. Trots det vet vi i dagsläget relativt lite om förutsättningar och trender för populationernas utveckling, eller om vilka åtgärder som är effektiva för att bevara dem.

Jag gjorde mitt masterarbete om kommunikations- och navigationsförmåga hos kal skogsmyra Formica polyctena vid center for social evolution på Köpenhamns universitet.