Kol i åkermark på gårdsnivå – viktigt att värdera odlingens klimatnytta

Möjligheterna att öka kolmängden i åkermarken varierar

Svensk åkermark innehåller stora mängder organiskt kol och det finns en förväntan i samhället att öka detta kolförråd. Men möjligheterna varierar stort mellan gårdar och fält. En gård med vallbaserad mjölkproduktion på sandjord kan t.ex. redan ha nått sin potential för kolinlagring och att tillföra mer organiskt material till fälten kan ge ökade utsläpp av lustgas och högre kväveläckage. En lerjord som används för odling av ettåriga grödor och inte tillförs stallgödsel har däremot större potential att lagra in mer kol. Åtgärder i växtföljden som ökar kolmängden behöver kontinuerligt upprepas eller införas permanent för att kompensera för att markens organiska material hela tiden bryts ner och frigör kol.

– För att utnyttja potentialen att öka åkermarkens kolförråd måste historiken för markanvändningen vara väldokumenterad så att rätt åtgärder kan väljas, säger Thomas Kätterer, professor i ekosystemekologi vid SLU.

Agronods beräkningsverktyg Agrosfär beräknar lantbrukets klimateffekt

Agrosfär är ett verktyg för klimatberäkningar på gårdsnivå i svenskt lantbruk. Verktyget är utvecklat av den nationella dataplattformen Agronod som ägs av organisationer och företag i lantbrukssektorn och har stöd från EU genom Jordbruksverket. Agronod har bildats för att lantbruksdata ska kunna delas och ge mervärde för lantbruksnäringen. SLU och RISE har undersökt möjligheterna att inkludera beräkning av kolinlagring på gårdsnivå i Agrosfär samt att följa en internationell standard för klimatberäkning i värdekedjan från gård till konsument.

– Att jobba med Agronod har gett mig insikt i att näringens och företagens behov av att redovisa klimateffekter i praktiken förutsätter samma typ av data och modeller som myndigheterna använder för att rapportera Sveriges klimatarbete. Skillnaden är att det behövs fältdata för att räkna på gårdsnivå, säger Katarina Kyllmar, forskningsledare vid SLU.

Svårt att mäta förändringar i kolmängd på gårdsnivå

Vår rapport visar att det kan bli svårt att redovisa säkerställda förändringar av kolförrådet för en enskild gård om den nuvarande versionen av Greenhouse Gas protocol – Land Sector and Removals Guidance, som är den vanligaste företagsstandarden, ska följas. Det beror på att dagens metoder för jordprovtagning och laboratorieanalyser inte är tillräckligt noggranna för att bestämma förändringar i kolmängd i så korta tidsintervall som några år. Variationen i kolmängd inom ett fält är i regel större än den förväntade förändringen till följd av några års odlingsåtgärder. Även väderleken bidrar till mellanårsvariationer i kolförrådet.

– Sverige har unikt långa mätserier och övervakningsprogram som har gett oss förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns med att mäta förändringar i kolförråd, berättar Johanna Wetterlind, forskare vid SLU.

Modellberäkning värderar klimateffekten av olika odlingsstrategier

Åtgärder på gården som bidrar till att motverka global uppvärmning är inte bara de som ökar kolmängden. Även åtgärder som minskar nettoförlusten av kol eller bibehåller en redan hög kolhalt är värdefulla. För att värdera effekten eller den s.k. klimatnyttan av olika åtgärder i odlingssystemet föreslår vi att den svenska kolbalansmodellen ICBM integreras i Agrosfär. ICBM är utvecklad för svenska förhållanden och används för Sveriges klimatrapportering till EU och FN. En förenklad version av modellen är också inkluderad i Greppa Näringens rådgivningsverktyg Odlingsperspektiv. Med modellen kan effekten av alternativa odlingsstrategier skattas. Det innebär att åtgärder kan lokaliseras dit de ger störst klimatnytta, både inom gården och för lantbruket som helhet.

– Genom att ICBM-modellen är utvecklad baserat på data från svensk jordbruksmark och för svenska förhållanden kan vi få en bra bild över effekten av att ändra odlingsstrategi, säger Mattias Lundblad, forskare vid SLU.