Nu drar vi igång säsongen 2024 och vill ha in ännu fler tips om friska almar runt om i Sverige. Almsjukan drar fram i en rasande fart vilket har fått stora konsekvenser för almbestånden runt om i Sverige.
– Stort tack till alla er som hjälpte till med tips på friska almar under 2023! Vi fick in 181 tips och flera av dessa ser lovande ut och kommer att följas under flera år framöver, säger Åke Olson.
Men för att kunna kartlägga almsjukans framfart behöver Skogsforsk, SLU och Linnéuniversitetet få in ännu fler tips till studien och ber därför allmänheten om hjälp även i år.
Den unika almen
Almsjukan drar fram i en rasande fart vilket har fått stora konsekvenser för almbestånden runt om i Sverige. Almen (Ulmus glabra) är inte bara ett vackert kulturträd utan också en viktig värd för över 250 olika arter och därmed mycket viktig för biodiversiteten.
Sedan några år tillbaka bedrivs resistensforskning på både ask och alm här på Skogforsk i nära samarbete med forskare på SLU och Linnéuniversitetet. Under denna tid har vi försökt kartlägga almens utbredning och sjukdomsläge.
– Med hjälp av resistensforskning hoppas vi kunna ge almen en chans att överleva, säger Audrius Menkis.
Genom att systematiskt testa om olika träd är känsliga eller motståndskraftiga mot en viss sjukdom kan vi identifiera träd med en genetisk resistens. Sådana träd kan vi korsa med varandra för att producera nya träd där en hög andel av dessa är motståndskraftiga mot den svampsjukdom som orsakar almsjukan.
Om almsjukan
Almsjukan är en svampsjukdom som förs vidare från alm till alm, främst via almsplintborrar (Scolytus spp.). Svampen (Ophiostoma spp.) orsakar stopp i trädets vatten- och näringsledningar vilket leder till att almen börjar ”flagga” (vissna) och relativt snabbt därefter dör.
Lättast att upptäcka om en alm är sjuk är dessa flaggningar där löven på en eller flera grenar drar ihop sig och helt enkelt vissnar.