Men hjälp av europeisk lärk från Sudeterna kan lärk bli ett ännu vanligare produktionsträdslag i den sydsvenska skogen.
Klimatförändringarna med mer torka och storm äventyrar framtiden för svensk skog. Det kan krävas alternativa trädarter till de dominerande trädslagen tall och gran för att säkra den framtida råvaruförsörjningen.
Förändringarna i klimatet innebär även nya möjligheter med längre vegetationsperiod och ökad temperatur som ger bättre förutsättningar för tillväxt. Det gör att man kan producera mer biomassa och motverka den globala uppvärmningen genom omställning till fossilfri råvara.
Lärkträdslagen framstår som ett lovande alternativ med snabb tillväxt och produktion av både timmer och massaved.
– Jag har alltid haft en förkärlek för snabbväxande träd, det är jättespännande, säger Ella Bjelkered, som i sitt examensarbete på Jägmästarprogrammet tittat närmare på den europeiska lärk som kommer från bergskedjan Sudeterna i gränsområdet mellan Tjeckien, Tyskland och Polen.
Ella Bjelkered var på fyra olika orter i Sydsverige och jämförde sudetisk lärk med europeisk lärk från svenskt arkiv, hybridlärk och rysk lärk. Studien visar att europeisk lärk från Sudeterna konkurrerar med det lärkmaterial som används i Sverige idag när det gäller både tillväxt och kvalitetsegenskaper. Det finns stora möjligheter för sudetisk lärk som produktionsträdslag i sydsvenska skogar, både som rent trädslag och för hybridisering.
– Jag tror sudetisk lärk har stor potential, och som ett första steg som hybridiserad, säger Ella Bjelkered.
Arbetet gjordes hos Skogforsk, som i en studie lyfter att europeiska lärkar från Sudeterna har relevanta egenskaper för klimatet i södra Sverige. De har hög överlevnad, en vital tillväxt och en hög stamkvalitet.
Tanken är nu att ta ett urval av de mest lovande lärkträden vidare i förädlingen. Försöken ska mätas igen om cirka sex år för att bekräfta eller ändra urvalet lite. Dels kan de nya klonerna användas för hybridisering av hybridlärk. Men det kan också tänkas att klonerna av den sudetiska europeiska lärken klarar sig på egen hand.
Vanlig europeisk lärk rekommenderas inte för odling i Sverige idag på grund av den låga motståndskraften mot lärkkräfta. Men europeisk lärk från Sudeterna lär ha en högre motståndskraft än lärk från europisk lärk från Alperna eller Skottland.
Hybridlärkskorsningar mellan japansk och sudetisk lärk skulle kunna förbättra hybridlärkens motståndskraft mot lärkkräfta eftersom arterna troligtvis har olika anlag för resistens.
Skulle den sudetiska lärken visa sig klara lärkkräftan utan att behöva hybridiseras blir tillväxten större än för både sibirisk lärk och hybridlärk. Dessutom producerar den mer frö vilket skulle ge fler plantor till skogsbruket. Idag får fröplantagerna inte fram tillräckligt med lärkfrö.
– Mitt intresse är att utöka förädlingsbasen för lärk, vilken är ganska begränsad när man jämför med andra trädslag, säger Mateusz Liziniewicz på Skogforsk i Ekebo.
Ella Bjelkereds uppsats gjordes på SLU och Skogforsk med stöd från Partnerskap Alnarp.