Idag sker merparten av svensk livsmedelsproduktion i södra Sverige. Men i takt med att klimatet blir varmare i framtiden kan vi förvänta oss att livsmedelsproduktionen i Sverige flyttar norrut där odlingsförhållandena väntas bli bättre. Dessutom kan jordbruksmark i norr behöva kompensera för skördeförluster i andra delar av världen, där klimatet blir för varmt för att hålla skördarna på nuvarande nivåer.
- 10 till 30 år framåt i tiden kommer vi ha mycket mindre snö i mellersta och delar av norra Sverige. Mindre snö på marken innebär att skiftningar i markens temperatur troligen kommer att ske oftare än i dagsläget, vilket innebär att marken kommer frysa och tinas upp oftare. Enligt våra forskningsresultat kan dessa fluktuationer runt noll grader gynna markens fysikaliska kvalitet och därmed också livsmedelsproduktionen, säger Tobias Klöffel.
När marken fryser och tinas upp om vartannat utvecklas nya gångar i marken medan andra kopplas samman. Det gör att insekter och rötter enklare kan röra sig genom marken. Dessutom kan överskottsvatten enklare tas upp av marken och användas vid behov, speciellt under torka.
I sin avhandling har Tobias Klöffel studerat hur marker i Sverige och Norge påverkas av klimatet för att förstå eventuella konsekvenser som klimatförändringarna medför. Speciellt har han tittat på förändringar i markstrukturen, det vill säga den rumsliga sammansättningen av gångar, mineraler och organiskt material i marken. Totalt har 89 områden undersökts, bland annat utanför Umeå och Luleå.
I sina resultat kunde Tobias Klöffel och hans kollegor se att markstrukturen i mer sydligt belägna jordbruksmarker var i sämre skick, jämfört med mer nordligt belägna marker. Det hänger delvis ihop med att klimatet är varmare och blötare i söder, och kallare och torrare i norr. Klimatet ser alltså ut att påverka markstrukturen, särskilt i de djupare marklagren.
- Vi vet inte riktigt vad det beror på, men det kan till exempel ha att göra med hur vi tar hand om marken när vi odlar den. Intensivt jordbruk och användning av tunga maskiner i södra Sverige har sannolikt bidragit till att försämra markstrukturen och därmed minskat markens motståndskraft. Vill vi ha bördiga marker i norr som kan stå emot extremväder behöver vi bygga upp markens motståndskraft från första början, säger Tobias Klöffel.
Enligt Tobias Klöffel kräver detta jordbruksmetoder som bevarar markens struktur. Hur sådana odlingsmetoder kan se ut undersöks för närvarande av många forskare, bland annat vid SLU. En viktig aspekt är dock att hålla relativt höga halter av organiskt material i marken, vilket gynnar markstrukturen på flera sätt.
Tobias Klöffel menar att detta är en samhällsfråga som rör oss alla. Lantbruket behöver ha möjlighet att både producera livsmedel och skydda marken samtidigt, men det kräver insatser på samhällsnivå.
- Framöver är det viktigt att förstå hur vi kan utveckla jordbruket i norra Sverige utan att skada markens struktur och dess förmåga att hantera vatten. Det är en mycket svår fråga som jag tror kräver ett tvärvetenskapligt angreppsätt, säger Tobias Klöffel.
Avhandlingen
Soil structure and water functions in agricultural soils of the temperate-boreal zone in a changing climate
Tobias Klöffel försvarade sin avhandling den 1 februari 2024.
