SLU-nyhet

Hållbar produktion och konsumtion av mjölk är möjlig

Publicerad: 14 februari 2024

Att producera mjölk på olika sätt över hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald. En förutsättning är att alla intressenter hjälps åt. Detta är en av de viktiga slutsatserna från ett nyligen avslutat forskningsprogram, som koordinerats av SLU.

Läs slutrapporten

Forskare från SLU, Chalmers och RISE har tillsammans med näringen och myndigheter bedrivit sex olika forskningsprojekt inom programet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk" från 2019 till slutet av 2023.

– Mjölkproduktionen utgör fortfarande ett viktigt nav i svensk livsmedelsproduktion och mjölkföretagen har stor betydelse för en levande landsbygd. Idag finns ett brett intresse för att bibehålla och stärka mjölkproduktionens roll i en levande landsbygd och samhälle, berättar Margareta Emanuelson, som varit koordinator för programmet.

Livsmedelsförsörjning och krisberedskap

Mjölkproduktionen är även viktig för vår livsmedelsförsörjning och krisberedskap. Det märks tydligt, både från politiskt håll och i arbetet med regeringens nya livsmedelsstrategi. Forskning visar att mejeriprodukter och kött från produktionen kan utgöra en viktig del av en hälsosam kost men det finns tveksamheter kring en alltför hög konsumtion av vissa livsmedel.

Programmet som finansierats av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) har koordinerats av SLU Future Food.

– Forskningsprogrammet har sträckt sig från den individuella kon, nyttan och nya möjligheter med gräsvallen liksom produktionens miljöpåverkan på gårdsnivå till miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer, säger Annsofie Wahlström, programchef för SLU Future Food.

Kostens näringstäthet är en lämplig indikator för att beskriva matens hälsoeffekter, som till exempel kan inkluderas i en livscykelanalys.

1/3
Under programmets gång har Mjölkveckan arrangerats under tre år för att lyfta möjligheter och utmaningar för svensk mjölkproduktion. Under 2022 gavs Mjölkveckan delvis på mässan Elmia Lantbruk. Foto: Cajsa Lithell.

2/3
Svenska mjölkgårdar har över tid haft högre kolinlagring i sina jordar än andra driftsinriktningar vilket även minskar klimatavtrycket för mjölken väsentligt.

3/3

Viktiga ekosystemtjänster, hög kolinlagring och kor med längre livslängd

I det stora forskningsprogrammet har det kommit fram mycket ny information och nya artiklar kommer publiceras löpande under 2024. Det här är några av de viktigaste resultaten:

Kostens näringstäthet är en lämplig indikator för att beskriva matens hälsoeffekter, som till exempel kan inkluderas i en livscykelanalys (LCA).
Baserat på nationell data kunde indikatorer för ekosystemtjänster tas fram. Dessa visar att de varierade landskapen på gårdar med idisslare bidrar med många viktiga ekosystemtjänster.
Svenska mjölkgårdar har över tid haft högre kolinlagring i sina jordar än andra driftsinriktningar vilket även förbättrar klimatavtrycket för mjölken väsentligt.
Mjölkproduktionens hållbarhet, lönsamheten inkluderad, förbättras av att öka kornas medellivslängd med ca ett år jämfört med idag.
Fodereffektivitet är ett säkrare mått att använda i avelsarbetet än metanutsläpp för att minska klimatpåverkan från mjölkkorna.
För att kunna beskriva livsmedelssystemets hållbarhet måste livscykelanalysen kombineras med andra modeller för hållbarhetsbedömningar.
Trenden mot allt större och färre enheter och högre mjölkavkastning per ko ger ökad ekonomisk effektivitet och lägre klimatpåverkan per kg mjölk, men skapar problem för biodiversitet och resiliens. Ny teknik skulle kunna möjliggöra en större variation i hur mjölkproduktionen bedrivs.
Mjölkproduktion, med olika produktionsinriktningar, spridd i hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald, i linje med Nationella Livsmedelsstrategin. En förutsättning är att alla intressenter hjälps åt.

Flera steg framåt med tvärvetenskaplig forskning

– Jag är övertygad om att resultaten kommer vara mycket användbara i den fortsatta utvecklingen av en hållbar, svensk mjölkproduktion. Vi har tagit flera steg framåt i strävan mot att bidra till en ännu mer hållbar produktion av mjölk, säger Margareta.

– Styrkan har varit bredden i expertis, vilket är nödvändigt då problemställningar som rör hållbarhet måste greppa alla aspekter av hållbarhet! Det är komplexa frågor och det finns inga enkla lösningar, avslutar Margareta.