Allmänning som urbant rum

Anders Larsson, lektor i landskapsplanering vid SLU, har medverkat i forskningsprojektet som ligger till grund för i utställningen Allmänningen – att göra gemensamma rum på Form/Design Center i Malmö.

Hej Anders! Vad handlar forskningsprojektet om?

– I det här projektet har vi studerat allmänningar och stråk ur såväl historiska som nutida perspektiv, och i både stad och på landsbygd. I princip handlar det om rätten till staden och att röra sig fritt i våra landskap. Privatiseringen av våra landskap har ju ökat under senare år, liksom prioritet har givits åt biltrafiken, vilket spätt på tillexempel den sociala och rumsliga orättvisan. I projektet har vi, förutom traditionellt forskningsarbete, också genomfört flera gemensamma vandringar längs olika stråk i Malmö, Lund och Staffanstorps kommuner för att på plats kunna diskutera kvaliteter och brister ur flera olika forskningsperspektiv. Det har handlat om allt möjligt från exempelvis historiska leder som pilgrimsleder till nedlagda järnvägssträckor som med lite välvilja från planerare och politiker kunde få en ny framtid som offentliga stråk. Vi har också genomfört vandringar med planerare för att se hur de resonerar och hur deras syn på problem och möjligheter kanske skiljer sig från våra perspektiv. Samtidigt har vi också lagt stor vikt vid kommunikation gentemot till exempel allmänhet och inte bara forskare. Därav denna utställning, liksom tidigare och kommande böcker med essäer kring allmänningar och stråk. 

Hur tänker du kring begreppet allmänning i urbana sammanhang?

– Vi använder oss ju inte av det begreppet nuförtiden, men det är ett historiskt intressant begrepp som idag kanske fått sin förlängning i begrepp som allmän platsmark och parkmark. Vi har till exempel också jämfört det mot det engelska ”commons”, vilket allmänning ofta översätts till. Dessa begrepp har både likheter och skillnader. I Sverige har vi ju också en väldigt spännande tradition av allemansrätt, som är ett betydligt bredare koncept än de engelska commons. Grovt sett, i urbana sammanhang, handlar det om all mark som inte är privat och som tillhör alla, det vill säga våra gemensamma stadsrum och korridorer, oavsett om de är gröna eller hårdgjorda. 

Varför är det viktigt att uppmärksamma den urbana allmänningen?

– Under senare år har vi fått ett starkt ökande antal gated communities (se till exempel projektledaren Karin Grundströms forskning vid Malmö universitet kring detta), liksom de nya, offentliga platserna oftast hamnar i närheten av mer bemedlade områden medan fattigare områden i staden snarare ligger under ett exploateringstryck, där gröna miljöer riskerar att asfalteras och bebyggas. Våra gator utgör ett annat intressant exempel, som visserligen är allmänna, men där det krävs att du har bil för att få tillgång till det mest effektiva transportnätet. De som inte har bil får åka kollektivt, gå eller cykla, och de senare två är ju det absolut mest miljövänliga, klimatsmarta och det som skapar mest trivsamma allmänningar i staden. Men varför finns det då så många gatuplanerare, väldigt få cykelplanerare och inga som helst gå-planerare i en stad som Malmö, till exempel? Här ser vi också en stor potential i att låta de ”långsamma” stråken medvetet förena områden av olika social status för en ökad social hållbarhet, för att motverka att det bildas olika stadsdelsöar med mycket liten kontakt sinsemellan. Vi interagerar bättre i stadstrafiken utan bil.

Hur medverkar du i utställningen på Form/Design Center i Malmö??

– Mitt personliga avtryck gällande utställningen är väldigt litet, men jag utgör ju en del av forskningskollektivet, där forskare från Malmö universitet varit drivande. Jag kommer dock att hålla i åtminstone en stadsvandring under tiden för utställningen. Det blir framåt vårkanten när vädret är bättre. Då hoppas vi på en god dialog och nya insikter kring ett potentiellt stråk som förbinder områden av olika social status och där vi tycker långsamma och inkluderande gator skulle kunna prioriteras framför bilkorridorer. Både amatörer och proffs är välkomna!