Döda grenar har förbisetts i skogens kolberäkningar
Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.
Varenda människa har en klar bild av hur ett träd ser ut – stam, rötter och grenar. Men det många kanske inte inser är att trädgrenar dör kontinuerligt och ersätts av nya även hos friska, växande träd. För att kolberäkningarna ska stämma bättre borde man inkludera den omsättning av grenar som pågår hela tiden.
– Vår studie visar att vi kan missa en sjättedel av skogarnas koldynamik om vi inte tar med döda grenar när vi räknar, säger Hyungwoo Lim vid SLU, en av författarna bakom studien som just har publicerats i tidskriften PNAS.
Man behöver inte gå långt i en skog för att hitta många döda grenar och inse det uppenbara att grenar dör, så det kan tyckas märkligt att fenomenet har ägnats så lite uppmärksamhet inom forskningen.
– Vi hittade bara fyra studier som tar upp döda grenar från de senaste 20 åren, och två av dem har vi själva publicerat, säger Hyungwoo Lim.
– En anledning till att omsättningen av grenar inte har studerats är att det handlar om processer som är svåra att mäta, säger Ram Oren, medförfattare och professor vid Duke University och gästprofessor vid Helsingfors universitet. Och när processer inte mäts, är de svåra att fånga korrekt i modeller.
För att komma till rätta med denna brist började Lim och Oren analysera data från långliggande skogsforskningsförsök i Sverige och utökade analyserna genom att skapa ett globalt samarbete med forskare från USA, Finland, Estland, Österrike, Slovakien, Brasilien och Nepal. På det viset kunde de ta fram data på omsättningen av grenar i olika delar av världen.
Forskarna rekommenderar att det görs mätningar av ytterligare variabler i de nationella skogliga inventeringarna, till exempel av krongräns – den höjd på en trädstam där den nedersta levande grenen är fäst. Det skulle leda till bättre uppskattningar av de döda grenarnas bidrag i kolcykeln. Krongräns är ett mått som tas fram inom den svenska Riksskogstaxeringen, men i många andra länders skogliga inventeringar görs det inte.
– Det vi lär oss av detta är att även ganska uppenbara faktorer kan missas totalt i komplexa modeller. Om de här resultaten används överallt, kommer det att kunna påverka nuvarande och framtida koldioxidprognoser på ett betydande sätt, säger Hyungwoo Lim.
Kontaktperson
Hyungwoo Lim, forskare
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
hyungwoo.lim@slu.se, 090-786 84 15
https://www.slu.se/en/ew-cv/hyungwoo-lim/
Den vetenskapliga artiklen
Hyungwoo Lim m.fl. 2024. Overlooked branch turnover creates a widespread bias in forest carbon accounting. PNAS. https://doi.org/10.1073/pnas.2401035121
Pressbild
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)
Hyungwoo Lim. Foto: Susanna Bergström