SLU-nyhet

Ny rapport: Förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt

Publicerad: 29 maj 2023

I juli 2022 fick SLU i uppdrag av den dåvarande regeringen att utreda i vilken mån skogsgödsling kan bidra till ökad skogstillväxt samtidigt som negativa effekter minimeras. Regeringsuppdraget har redovisats till regeringen och ges nu ut som rapport i SLU:s rapportserie Rapport Skog.

Arbetet med utredningen har letts av professor Hjalmar Laudon och docent Mats Öquist vid institutionen för skogens ekologi och skötsel. Författandet av rapporten har genomförts i samarbete med Sandra Jämtgård, Peter Högberg, Lars Högbom, Joachim Strengbom, Nils Henriksson och Karina E Clemmensen.

Slutsatser från rapporten i korthet

  • Skog kan gödslas med kväve för att öka trädens tillväxt och även binda mer kol i marken, vilket minskar atmosfärens halt av koldioxid. Åtgärden står dock i vissa avseenden i konflikt med miljömålet att bevara biologisk mångfald.

  • Tillväxtresponsen hos träden samt effekterna på markkol kan vara mycket varierande. Denna variation uppträder även om gödslingen utförs enligt Skogsstyrelsens allmänna rekommendationer om val av region, marktyp, trädslag och ålder. Flera studier behövs därför för att kartlägga om ytterligare faktorer bidrar till variationen i tillväxtrespons.
  • Riskerna för utlakning av nitratkväve till grund- och ytvatten och även emissioner av lustgas (en potent växthusgas) är begränsade så länge gödslingen inte utförs på redan kväverika marker. Dessa marker undantas från gödsling enligt de rekommendationer som ges av Skogsstyrelsen. 

  • Det finns även behov av mer kunskap om vad som händer på lång sikt med det kväve som blir kvar i markerna efter gödsling, inte minst eftersom det mesta av det tillförda kvävet hamnar där och inte i träden.

  • Bättre verktyg och mer detaljerad kunskap behövs om vilka bestånd som är mest effektiva att gödsla och hur skogsgödsling kan göras mer precis för att minimera negativ miljöpåverkan och maximera nyttan. Ett första verktyg för att identifiera sådana platser finns redan nu för att utvärdera effekterna på vatten. Verktyget skulle kunna utvecklas till att även inkludera effekter på biodiversitet. Ett sådant verktyg behöver testas mot utfallet av praktisk gödsling.

  • En annan kunskapslucka rör gödsling i kontinuitetsskogsbruk, som generellt ger lägre stamtillväxt än i motsvarande konventionellt skötta skogar på näringsfattiga marker. Mer kunskap behövs om stamtillväxten efter gödsling av kontinuitetsskogar, särskilt hos plantor och mindre träd, som bägge är hämmade av den starka konkurrensen om kväve med de större träden. Att gödsla inom kontinuitetsskogsbruk kan ses som motsägelsefullt, då ett av argumenten för detta skogsbruk är att gynna biodiversiteten. Även i detta fall bör självfallet inbindningen av kol och effekterna på biologisk mångfald utvärderas.