Attraktionskraftsindex för de gröna näringarna är ett nytt index som består av sex indikatorer på hur attraktivt det är att verka i de gröna näringarna. Indexet presenterades för första gången 2022 och har sin utgångspunkt i ett antal mätvärden med start 2015. Från 2015 till 2019 förändrades index från 100 till 100,6. Alltså knappt någon förändring eller enklare uttryckt, ett oförändrat intresse för de gröna näringarna.
Stor ökning senaste åren
För åren 2020 och 2021 noteras däremot en stor ökning. Siffrorna för 2021 visar totalt en ökning på nästan åtta procent och lyfter indexet från 108,8 år 2020 till 116,4 år 2021.
- Vad ökningen beror på kan vi egentligen inte säga utifrån den data vi samlar in. Den har helt enkelt inte den upplösningen att vi kan säga vad förändringarna beror på, säger Sebastian Remvig
De största positiva effekterna kan noteras inom gymnasieskolan och inom nyföretagandet. Mellan 2019 och 2021 ökade andelen av förstaårselever på naturbrukslinjen från 2,41 procent till 2,92 procent av alla gymnasieelever.
- På gymnasieutbildningen är det många fler som börjar plugga på naturbrukslinje. En förändring som genomfördes 2021 är att hästhållning och naturturism blev egna inriktningar som kan ha gjort det mer attraktivt men ökningen började redan 2019 så det är nog inte hela förklaringen.
Andelen nya företag ökar
På ett liknande sätt har de gröna näringarna attraherat en större andel av nyföretagarna. År 2019 startades 2,5 procent av alla nya företag inom de gröna näringarna, 2021 hade den siffran ökat till 2,9 procent av alla nya företag.
- Tittar man lite mer specifikt på nyföretagande så kan man se att nyföretagandet generellt i Sverige har ökat under 2020 och 2021 men det har ökat snabbare i de gröna näringarna än i andra branscher, konstaterar Sebastian Remvig.
Det sista stora dragloket i indexet är det så kallade förnyelsetalet. Det mäter hur många nya företags som skapas i procent av de befintliga företagen. 2019 var den siffran 0,67 procent, för 2021 har den har ökat till 0,95 procent.
Lönemässigt något försämrad situation
Det enda område där situationen blivit något sämre sedan 2015 gäller lönerna i de gröna näringarna. År 2015 låg den den genomsnittliga månadslönen på 82 procent av en medellön i Sverige. För 2021 har siffran sjunkit till 81 procent.
Genomsnittslönen i de gröna näringarna har mellan 2015 och 2021 stigit med 2,4 procent per år men det är alltså något långsammare stigning än i resten av den svenska ekonomin.
- Lönerna har ökat men de har ökat i samma takt som i resten av Sverige. För att lönerna ska öka snabbare behövs en uppvärdering av yrket som inte har skett under de här åren,säger Sebastian Remvig.
